menlöst

Jag sitter på pendeltåget,
min blick faller på en reklamskylt
"International IT College of Sweden"
hade jag inte kommit in på Budogymnasiet hade jag gått där istället,
en helt annan stad,
ett helt annat liv.

Stirrar ut genom fönstret istället,
ser hur allt ljus blixtrar förbi.
Det är vackert.
Men jag vill inte vara här.
Å andra sidan finns det ingenstans jag vill vara så det kvittar nog.

Åker förbi Älvsjö.
Ingen lägenhet där inte.
Jag är väl inte förvånad direkt,
säg någonting som fungerar som det borde...
Men visst hoppades jag alltid.

Brottas med tankar om ett sundare liv,
om att äta ordentligt, börja träna igen.
Samtidigt vill jag sluta äta helt.

Väl ute ur tåget drar jag upp huvan,
ni ser mig inte,
jag finns inte
.
Går med lätt böjd rygg,
som om det skulle få mig att försvinna ännu mer.

Vita flingor virvlar ner.
Det snöar visst.
Mina ben är stela och domnade.
Nästan staplar fram,
lite sorgset,
som om de visste att ingen kommer värma dem väl hemma.

Rösten i min mp3 skriker ut
I never knew how much I needed you til now
och det är kanske sant.

(Går)Dagens citat!

"Lita inte på dina förfäder."


Adam "Flensta"


litt happy

Jag är relativt stolt över att jag för första gången på flera veckor lyckats somna utan ljudet av en svensk kommunistbarnfilm i bakgrunden,
detta trots att min "saker som fuckar upp sig-lista" växt sig ytterliggare lite längre.

Men en positiv sak har hänt, jag kanske, kanske, kanske har lyckats få tag på en lägenhet i Älvsjö.
Håll tummarna åt mig.<3

Dagens Citat!

(X) säger:
vitjejjer överdriver mkt

Sofie säger:
nja, inte alla tjejer kanske
men vi gör iaf

(X) säger:
dom flesta

Sofie säger:
kanske

(X) säger:
man tror jämt dom är ute och ränner
men egentligen tittar dom på tv

Maria Mena - It must have been love

Jag råkade av en slump hitta en cover Maria Mena gjort av It must have been love
(jag erkänner, det var  när jag  letade efter trailers till en norsk ungdomsfilm), den är inte lika bra som orginalet, men jag tycker ändå om den.
och jag försöker ignorera det faktum att jag hörde låtjäveln den där kvällen på nattbussen



(detta är mitt 500:e inlägg, gött att va no-lifer)

.

Jag är bitter och besviken,
mest på mig själv,
för att jag är så fruktansvärt naiv.

Lyssnar på Kompani 69,
eftersom jag helt saknar minnen kopplade till musiken.
En apelsin till frukost, känner att mina matvanor blivit fett pro.
Eller inte.

Förstärker min "schizofrena" sida genom att agera hobbypsykolog åt mig själv.
Allt för att slippa prata med andra människor,
Jag pallar bara inte släppa dem nära.
Jag är nog fan helt otrolig...

I'm losing

Jag borde börja träna karate igen,
för att jaga bort alla tankar som äter upp mig inifrån.
Annars lär jag snart förvandlas till den oälskvärda människa jag föreställer mig vara.
Jag ångrar att jag släppte dig så nära, det gör jag verkligen,
för du verkar knappt bry dig.
och du gör mig bara svag



I don't know what you're looking for
You haven't found it baby that's for sure
You rip me up, you spread me all around
In the dust of the deed of time

And this is not a case of lust you see
It's not a matter of you versus me
It's fine the way you want on your own
But in the end it's always me alone

I'm losing my favourite game
You're losing your mind again
I'm losing my baby
Losing my favourite game

Dagens citat!

Min bror idag när jag pratade med honom i telefon:

"X skriver på msn men jag får inte svara för jag måste hjälpa henne. MAMMA!! JAG MÅSTE FÅ SVARA ANNARS FÅR DU INGA BARNBARN!!"

.

Jag undrar om du någonsin tänker på mig,
eller om jag är patetisk helt i onödan.

If I lay here
If I just lay here
Would you lie with me
And just forget the world
Forget what we're told
Before we get too old
Show me a garden that's bursting into life

All that I am
All that I ever was
Is here in your perfect eyes
They're all I can see
I don't know where
Confused about how as well
I just know that these things
Will never change for us at all

<3


Jag har tröttnat

Jag har tröttnat på att höra andra människors bas slå emot mina väggar,
på att höra deras skrik när jag ska sova.

Jag har tröttnat på att städa när det ändå inte ger resultat,
på att vasken är full av matrester.

Jag har tröttnat på att människor tar mina saker,
på att de äter upp min ketchup.

Jag har tröttnat på människor som tror att de är vuxna,
men som beter sig som barn.

Jag har tröttnat på att bo här.

(Går)Dagens citat!

Jag ska precis gå in på en av elevhemmets toaletter (som förövrigt läcker) när Tim utbrister.

"HAHA, jag har kissat på golvet, men det kan inte du se!"

.

Om jag blundar
kan jag se dina ögon framför mig,
hur de ser in i mina
med den där blicken som jag aldrig förstod.
Men när jag öppnar ögonen igen
så är du borta.

.

Jag känner mig lugn
och tom.
Det känns... underbart..?

Min 17-års present står i min bokhylla igen,
jag behöver inte längre oroa mig för att någon ska missförstå den.



det slog mig att det nog är den mest genomtänkta födelsedagpresent jag fått i hela mitt liv...
Jag börjar skratta bara jag tänker på det.<3

.

Jag tyckte om att sova,
då var jag fri från alla tankar.
Men så började jag drömma istället.

det är som det är

Äntligen är min sista matte diskretlektion över,
mitt provresultat var uruselt, men ärligt talat är jag mest glad över att slippa sitta i det där klassrummet varje onsdag och torsdagmorgon.

I övrigt gör jag mitt bästa för att hålla undan ovälkomna tankar,
men det går inte särskilt bra.
Snarare asdåligt...
Min garderob är åtminstone lite mindre överfull nu,
dessvärre hamnade allt överskott från den på mitt golv istället så det ser desto värre ut.

Och jag får seriöst lite dåligt samvete när jag hela tiden tänker att jag knappt har några kläder, men ändå lyckas hitta en massa kläder jag helt glömt bort att jag hade.

Det är inte lätt.

Some days I feel I’m getting smaller and smaller,
but some nights, I seem to grow taller and taller.
And we keep shrinkin’ and shrinkin’ but this will not finish.
You’re never nothing, if you didn’t disappear.
Just when I discovered the meaning of life, they change it.
Just when I’m loving life, it seems to start raining.
I pulled the sail safe switch, sea sail and I’m into the stars.
I love the rain on my scars. The sky’s now red, my eyes reflect jets.
Smiling at this blessing, this life is the best.

inte bitter

Nej jag är inte happy,
inte någon jävla stans.

Vill skära ut mitt hjärta med en kniv
och gräva ner det någonstans
Sen blir nog livet bra mycket lättare.

en reflektion

Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva det här inlägget utan att verka schizofren, men jag gör ett försök.

I varje fall har jag en sida hos mig själv som jag gillar rätt mycket eller,
det kanske snarare en idealbild av hur jag skulle kunna vara.

Jag ser mig själv skita i krav från omvärlden,
helt ignorera andra människors åsikter om mig.
Vara ganska hård och känslokall,
ta livet med en klackspark.

Om den sidan av mig gjorde mer än fällde dräpande kommentarer åt dryga människor
och sa åt mig "skärp dig för fan!" under hysteriska anfall och betygsstress,
då tror jag att livet hade varit rätt så mycket mer lättlevt än med mitt nuvarande känslofyllda, ångestladdade jag.

.

Pluggar matte diskret.
Om inte annat dämpar det alla andra tankar som vanligtvis cirklar runt där inne.

Jag känner mig seriöst smått handikappad som inte klarar sova utan att ha tankarna upptagna med Resan till Melonia.
Herregud.
Men alla sätt är bra sätt.
Antar jag.


we've got nowhere to run

Äckelkänslan av menlöshet sprider sig igen.
Jag som skulle bli något stort,
nu ser jag mig knappt ens ta studenten.
Lyssnar sönder Oh Susie och oroar mig inför framtiden.

Jag hatar att inte veta vad som kommer hända mig.
Vad jag kommer läsa, vart jag kommer bo, med vilka jag kommer umgås med.
Det dödar mig.
Inuti.


Har det bra



Det er så mye jeg skulle hat tid til
Det er så mye jeg skulle ha gjort
Det er så mye jeg tulla bort
Jeg veit at tiden ruller fort
men jeg håper du har det bra
Det är så mye jeg skulle forandret
Så mye jeg skulle ha sagt


förlåt, min norska stavning är inte den bästa

Oh Susie



Oh Susie, we've run out of time
Oh Susie, say what's on your mind
We've got nowhere to run, we were much too young

Love is warm and understanding when you're seventeen
Love is cold, kills your dreams and schemes
Much too young
The words are comin' like a neon-light
Off and on, bringin' back last night
Bringin' back last night

Oh Susie, we've run out of time
Oh Susie, say what's on your mind
We've got nowhere to run, we were much too young

I'm in love and nothing else can make me feel this way
Now I'm lost, not much more to say
Radio, the song they're playing,
can't be rightly sung
Off and on, singin' much too young
Singin' much too young

Oh Susie, we've run out of time
Oh Susie, say what's on your mind
We've got nowhere to run, we were much too young.

Snabba Cash

Jag såg Snabba Cash förut med Tina.
Jag blev positivt överraskad, jag tycker att den var riktigt bra, kanske den bästa svenska film jag sett någonsin. Och jag blev lite småkär i JW.<3 Förutom att han var en väldigt vacker ung man så kunde jag stundvis se mig själv i honom. En strävan efter pengar och status, en ambition om att klättra högre upp i hiearkin. Och att försöka vara något man inte är.


.

En vecka idag.
Det känns patetiskt att jag räknar tiden utan noggrannare
än vad jag räknade tiden med.

Jag brukar inte vara ensam på lördagar,
jag antar att det är det som gör det.

Saknar dig och hoppas att du  har det bra där du är nu.
och allt allt blir som "vanligt" igen när du kommer hem...
när det nu sker.

Fuck it I love you, there you go
Three little words on a mobile phone
When are you coming home?
When are you coming home?
Don't want to be alone


Everybody's free (to wear sunscreen)

En väldigt, väldigt annorlunda låt, med en väldigt, väldigt tänkvärd text.

Ladies and Gentlemen of the class of ’97
Wear Sunscreen.
If I could offer you only one tip for the future, sunscreen would be
it. The long term benefits of sunscreen have been proved by
scientists whereas the rest of my advice has no basis more reliable
than my own meandering experience…
I will dispense this advice, now.

Enjoy the power and beauty of your youth;
oh nevermind; you will not  understand the power and beauty of your youth until they've faded.
But trust me, in 20 years you’ll look back at photos of yourself, and recall in a way you can’t grasp now how much possibility lay before
you and how fabulous you really looked….
You are not as fat as you imagine.

Don’t worry about the future; or worry, but know that worrying is as
effective as trying to solve an algebra equation by chewing bubblegum.

The real troubles in your life are apt to be things that never crossed your worried mind;
the kind that blindside you at 4pm on some idle Tuesday.

Do one thing everyday that scares you

Sing

Don’t be reckless with other people’s hearts, don’t put up with people who are reckless with yours.

Floss

Don’t waste your time on jealousy;
sometimes you’re ahead, sometimes you’re behind; the race is long,
and in the end, it’s only with yourself.

Remember the compliments you receive, forget the insults;
if you succeed in doing this, tell me how.

Keep your old love letters, throw away your old bank statements.

Stretch

Don’t feel guilty if you don’t know what you want to do with your life…
the most interesting people I know didn’t know at 22 what they wanted to do with their lives,
some of the most interesting 40 year olds I know still don’t.

Get plenty of calcium.



Be kind to your knees, you’ll miss them when they’re gone.

Maybe you’ll marry, maybe you won’t,
maybe you’ll have children, maybe you won’t,
maybe you’ll divorce at 40,
maybe you’ll dance the funky chicken on your 75th wedding anniversary…
what ever you do, don’t congratulate yourself too much
or berate yourself either – your choices are half chance,
so are everybody else’s.

Enjoy your body, use it every way you can,
don’t be afraid of it, or what other people think of it,
it’s the greatest instrument you’ll ever own..

Dance…even if you have nowhere to do it but in your own living room.

Read the directions, even if you don’t follow them.

Do NOT read beauty magazines, they will only make you feel ugly.

Brother and sister together we'll make it through,
Someday a spirit would take you and guide you there,
I know you've been hurting but I've been waiting to be there for you,
And I'll be there just helping you out, whenever I can.

Get to know your parents, you never know when they’ll be gone for good.

Be nice to your siblings, they're your best link to your past and the people most likely to stick with you in the future.

Understand that friends come and go, but with a precious few you should hold on.
Work hard to bridge the gaps in geography and lifestyle because the older you get,
the more you need the people you knew when you were young.

Live in New York City once, but leave before it makes you hard;
live in Northern California once, but leave before it makes you soft.

Travel.

Accept certain inalienable truths, prices will rise, politicians will philander,
you too will get old and when you do you’ll fantasize that when you were young
prices were reasonable, politicians were noble and children respected their elders.

Respect your elders.

Don’t expect anyone else to support you.
Maybe you have a trust fund, maybe you'll have a wealthy spouse;
but you never know when either one might run out.

Don’t mess too much with your hair, or by the time you're 40, it will look 85.

Be careful whose advice you buy, but, be patient with those who supply it.
Advice is a form of nostalgia, dispensing it is a way of fishing the past from the disposal,
wiping it off, painting over the ugly parts and recycling it for more than it’s worth.

But trust me on the sunscreen…

Brother and sister together we'll make it through,
Someday a spirit would take you and guide you there,
I know you've been hurting but I've been waiting to be there for you,
And I'll be there just helping you out, whenever I can.

.

Jag har ryckt upp mig,
börjat äta normalt igen,
plugga mer än vad jag spelar Wario's Woods,
slutat gråta och tycka synd om mig själv.
Ställt mig i ytterliggare två bostadsköer
och preliminärt bestämt mig för vilka utbildningar jag ska söka nu i vår.

Visst känns det tungt som fan att den enda människa jag står ut med längre än ett dygn i sträck befinner sig på andra sidan jorden på obestämt tid,
men nog överlever jag alltid.

So what if it hurts me?
So what if i break down?
So what if this world just throws me off the edge
My feet run out of ground
I gotta find my place
I wanna hear my sound.
Don't care about all the pain in front of me
Cause i'm just trying to be happy, yeah
Just wanna be happy, yeah

Det sägs...

...att elevhemsbloggen fått nytt liv!

.

Jag önskar att jag var värd lika mycket,
eller åtminstone betydde tillräckligt.

Eller att jag åtminstone kunde slippa alla tankar
som äter upp mig inifrån.

Jag klarar inte det här.

One night to be confused
One night to speed up truth
We had a promise made
Four hands and then away
Both under influence
We had divine sense
To know what to say
Mind is a razorblade

To call for hands of above to lean on
Wouldn't be good enough for me, no


80 år

Så jeg står opp og tenker allting ordner sig nok,
men livet er ikke som på TV, allting torner sig opp
Jeg trenger vår og det fort
Jeg vil vekk fra det som plager meg, men man kan'kke flykte fra livet,
det er det som plager meg.

Ett helt nytt kapitel.

Ju mer man petar på en flagnande vägg desto mer av den gamla färgen framträder,
detsamma gäller mitt medvetande.
Ju mer jag skrapar med naglarna,
desto fler saker framträder,
kommer upp till ytan.

Vilken civilingenjörslinje ska jag välja i första hand?
Kommer jag in?
Hur ska jag lyckas få sommarjobb?
Vart?
Vart ska jag bo?
Vad ska det bli av mig?
tillsammans med allt det andra.

Jag antar att jag håller på att bli vuxen.
Jag vill inte vara vuxen.
Jag vill krypa ner i min säng och ligga där på obestämd tid,
få vara ifred, sova.

Et helt nytt kapittel, for barndom er historie
vokner opp en dag, og skoene føles for store:
kanke helt tro det, begynner å bli småredd,
for alt det vi gjorde, alt som er glemt.

Dark, you can't come soon enough for me.

Jag känner mig lite som en urvriden disktrasa,
i en icke-verklighet.
Vilket i och för sig är ganska konstigt.

Men just nu känns det inte som att det här är mitt liv,
jag är nästan övertygad om att jag snart ska vakna till liv igen,
inse att det här bara är ytterliggare en av mina jobbiga drömmar.

Tror jag ska försöka kväva mina tankar med Wario's woods.
Inte för att det någonsin hjälper.

Dark
You can't come soon enough for me
Safe from another day of misery

Everything I love
Get back from me now
Everyone I love
I need you now

.

Jag vet inte riktigt vad jag sysslar med.
Jag vet att jag överreagerar,
men i övrigt förstår jag mig inte på mig själv eller mitt beteende överhuvudtaget.
Det bara skrämmer mig.

Encircle me, I need to be, taken down
Encircle me, I need to be, taken down
Encircle me, I need to be, taken down
Encircle me, I need to be, taken down

Nobody likes to but I really like to cry
Nobody likes me
Maybe if I cry



en snilleblixt

Borde äta,
har fortfarande inte fått det avklarat.
Är inte hungrig heller konstigt nog.

Vaknade 8 imorse,
till ljudet av Tims musik.
Jag låg och vred mig i några minuter,
innan spotifyreklamen gick igång.
Då fick jag en snilleblixt,
flög ur sängen, ut i korridoren,
upp på stolen som stod där,
ryckte upp skåpet med bredbandsmodemet (?)
och drog ur sladden.
Sen blev det tyst.

Tydligen har ingen saknat internet särskilt mycket eftersom sladden fortfarande var utdragen när jag vaknade halv elva.

and now we're saying bye

I felt you in my legs before I ever met you
And when I laid beside you for the first time I told you
I feel you in my heart and I don't even know you

And now we're saying bye
Bye
Bye
And now we're saying bye
Bye
Bye

I was nineteen
Call me

I felt you in my life before I ever thought to
Feel the need to lay it down beside you and tell you
I feel you in my heart and I don't even know you

And now we're saying bye
Bye
Bye
Now we're saying bye
Bye
Bye




I was nineteen
Call me

I was nineteen
Call me

Flew home
Back to where we met
Stayed inside
I was so upset

I cooked up a plan
So good except I was all alone
You were all I had

Love you
You were all mine
Love me
I was yours right
I was yours right

I was nineteen
Call me
(Bye)
(Bye)

I was nineteen
Call me
(Bye)
(Bye)

.

Jag borde kanske äta,
det börjar bli ett tag sen sist.
Inte för att jag har särskilt mycket ätbart, eftersom jag inte orkat handla.

Jag pratade med Ghelu förut,
konstigt nog kändes allt bättre när hon sa att livet är jävligt orättvist och att det inte verkar vara meningen att jag ska få vara lycklig,
för det var precis det jag tänkte själv.


.

Mina drömmar brukar aldrig vara kopplade till särskilt starka känslor,
möjligtvis att jag känner mig lite rädd när jag vaknar.

Så att vakna till liv av ett skrik och hulkande hör alltså inte till vanligheterna.
Jag har aldrig heller förut känt mig så frustrerad,
inte ens i vaket tillstånd.

Inte ens när jag insåg att det bara var en dröm kände jag mig bra till mods,
för jag tror att den kommer bli sann.

Och jag funderar fortfarande över om jag ska skriva "jag drömde ingenting" i min drömdagbok från psykologi A eller inte.
Om inte annat för att slippa se den i skrift.


Knappnytt



"Vem är bögen som läser upp nyheterna i början av programmet?"

"Din mamma!"

"MIN MAMMA!?"

"Du Cp-Katten."

"Ja, vad är det?"

"Dö."




"ok. ska man kalla judarna för judesvin är det det ni menar. håll käften med dn där jävla vänster katt propagandan."

"Du har tydligen inte alla zigenare i husvagnen du."

"Men Knatten, så får man inte säga! Det heter tattare och tjuvar."

med musik

Jag har blivit dålig på att skriva här känns det som,
mest laddar jag upp en massa låtar som får tala åt mig.
Med undantag förstås, jag önskar inte livet ur någon direkt, inte ens mig själv.
Jag har inte heller börjat missbruka mjölk (inte mer än vanligt åtminstone).

Men ibland är det lättare
att dölja vad man känner bakom musik,
slippa säga det själv, med egna ord.
Slippa känna sig svag och sårbar.

You'd better watch out 'cause I like you

you'd better watch out, cause i like you
good things make me vanish and go
if i find a common cure for this
i will also find that i am immune
you'd better watch out, cause i like you 

and i will never learn from this
and you'll regret all the hugs and kisses
and i will never learn from this
and you'll regret all the hugs and kisses
and i will never learn from this


Grandiosa - Lørdagspizza



Kjærlighet<3

So desperate



We were parked in your car
in our neutral meeting place, the Episcopalian churchyard
I had things I’d been meaning to say
but in the dazzling winter sun that late I could feel them melt away

And through the warm radio static
I couldn’t hear my stage directions
And the fog on the windshield
Obscured our sad reflections

I felt so desperate in your arms

We were parked near some trees
And the moonlight soaked the branches in ever-deepening degrees
Had my hand in your hair
Trying to keep my cool ‘til it became too much to bear

When we cracked the windows open
Well the air was just so sweet
We could hear the cars ten feet away
Out there on the street

I felt so desperate in your arms

.

Jag vet inte riktigt vad det är som får mig att känna mig så otillräcklig hela tiden,
men det känns åtminstone som att jag inte klarar göra något tillräckligt bra,
inte riktigt duger.

Jag skulle ändra på mig,
om jag bara visste hur.
förlåt mig.

Everything will be alright



I believe, in you and me
I'm coming to find you
If it takes me all night
Wrong until, you make it right
And I won't forget you
At least I'll try
And run, and run, tonight

Everything will be alright...

I, wasn't shopping for a doll
To say the least I thought I've, seen them all
But then you took me by surprise
I'm dreaming bout those dreamy eyes
I never knew, I never knew
So take your suitcase, cause I don't mind
And baby doll, I meant it, every time
You don't need to compromise
I'm dreaming bout those dreamy eyes
I never knew, I never knew
But it's, alright...

Everything will be alright...

.

Om det är något jag är väldigt bra på så är det att överanalysera saker.

Jag försöker förstå mig på andra människor och deras känslor genom att minnas saker de gjort, hur de sett ut och vad de verkat tänka, för att sedan analysera allting, försöka tolka, försöka få svar.

Visst kan man väl fråga saker, det borde inte vara så svårt.
Egentligen.
Men när varje fråga min hjärna formulerar lägger sig som en klump i halsen och får mitt hjärta att rusa,
ja, då är det svårt.

I've run out of complicated theories
So now I'm taking back my words
and I'm preparing for the breakdown


RSS 2.0