en reflektion

Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva det här inlägget utan att verka schizofren, men jag gör ett försök.

I varje fall har jag en sida hos mig själv som jag gillar rätt mycket eller,
det kanske snarare en idealbild av hur jag skulle kunna vara.

Jag ser mig själv skita i krav från omvärlden,
helt ignorera andra människors åsikter om mig.
Vara ganska hård och känslokall,
ta livet med en klackspark.

Om den sidan av mig gjorde mer än fällde dräpande kommentarer åt dryga människor
och sa åt mig "skärp dig för fan!" under hysteriska anfall och betygsstress,
då tror jag att livet hade varit rätt så mycket mer lättlevt än med mitt nuvarande känslofyllda, ångestladdade jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0