Här sitter jag med en ny förkylning. I fredags kände jag mig frisk, varpå jag tack vare SL fick springa mellan diverse bussar och tunnelbanor då pendeltåget inte gick, och sen var det bara att säga hej till nästa förkylning. Jag bytte snoret mot rethosta och igår tror jag att jag drabbades av en släng feber då det plötsligt var isande kallt i hela lägenheten men jag var den enda som märkte det.

Och jag är inte alls bitter över att jag kommit hem mellan 17-20.00 från skolan varje dag den här veckan. Gud nej! Och att jag har skoldag 8.00-17.00 imorgon är ju underbart, då behöver jag ju inte fundera över vad jag ska göra under dagen! Och att jag har tentor om 2½ vecka ger mig inte alls ångest, nej, nej! Jag ligger ju inte alls efter några veckor sådär, gud nej. Jag är i fas, precis som vanligt! Kanske till och med mer i fas än vanligt!

Men nu ska jag se på Dag på SVT play. Han är den enda just nu som kan tävla mot mig i bitterhet.

Jag sitter på bussen från Värmland. Min födelsedag är nu färdigfirad för i år, sådär en vecka i efterskott.

Inget ont om födelsedagspresenter, men det bästa med födelsedagar är nog sällskapet. Ända sedan jag flyttade hemifrån har det viktigaste för mig varit att vara omgiven av människor jag tyckt om. Oftast har jag i inbjudan till mina årliga tårtkalas skrivit att jag inte velat ha presenter för att inte någon skulle tro att denne blev bjuden enbart därför eller för att någon skulle känna att denne hellre stannade hemma än skulle behöva köpa något.

I år verkade det dock inte till en början ens bli tårtkalas då jag av olika anledningar inte kände att jag hade tid eller ork att arrangera ens minsta lilla festlighet. En klasskamrat insisterade dock på att få fira mig och det slutade med att både hon och en annan klasskamrat kom över och åt tårta och jag kunde inte annat än känna mig otroligt smickrad över att de tyckte att min födelsedag var värd att fira trots att de dagen innan skrivit tenta och dagen efter skulle skriva en kontrollskrivning i matte. Det var fint.

Utöver detta hann jag och David med två restaurangbesök under dagen, att hämta micron i hans gamla lägenhet och att spela lite tv-spel. Jag fick också veta att vi, som min födelsedagspresent, ska åka till Istanbul. Efter den helvetesperiod jag har i skolan nu tror jag att det var den bästa present jag kunde få. Att jag dessutom velat åka till Istanbul sen jag var 10 gör inte direkt saken sämre.

Denna helg har jag spenderat i Värmland och blivit firad av kusiner, bröder, föräldrar och min moster. Nu har jag äntligen både en brödrost och mer än en bra kökskniv. Trots min, till en början, ovilja, måste jag säga att min födelsedag blev väldigt bra till slut! Kanske till och med bättre än på länge.

Jag vet inte om det är jag som rör mig i fel kretsar, men jag har aldrig hört någon som röstar blått säga att den inte skulle kunna vara vän med någon som är röd, men vid ett flertal tillfällen har jag hört vänstermänniskor säga att de aldrig skulle kunna vara vän med någon som är blå. Åtminstone ingen som är politiskt aktiv för högerblocket.

Jag börjar bli jävligt trött på sådana människor.

Självklart är jag medveten om att det är en klar minoritet som har sådana åsikter, men det gör dessvärre inte att jag finner det lättare att acceptera dem. Jag skulle vilja påstå att det är nästan lika inskränkt att påstå att alla som röstar på alliansen är empatilösa monster som att påstå att alla muslimer våldtar, och jag gillar inte inskränkthet alls, trots att jag är höger och till och med medlem i ett ungdomsförbund.

Om jag skulle resonera på samma sätt som dessa människor skulle jag inte kunna ha någon kontakt med någon av mina bröder, då den ena är socialist och den andra har klart främlingsfientliga åsikter. Båda mina bröder har till viss del åsikter som jag inte gillar eller till och med finner motbjudande, men jag har fortfarande kontakt med båda två och tycker om dem.

Det är en sak att vara 5 år och säga att man hatar alla som äter hästar för att det är världens gulligaste djur, men när man kommer upp i 20-årsåldern bör man ha insett att en människa är mer än sina åsikter och att man kan få  utbyte av, och kanske till och med tycka om, människor som har andra åsikter än en själv. Även om dessa åsikter helt strider mot alla föreställningar man har. Om man inte kan acceptera att människor kan ha andra föreställningar än en själv hör man inte hemma i en demokrati över huvudtaget. Med det menar jag inte att man måste sitta tyst när man tycker att människor kommer med störda uttalanden, men jag menar att man inte har rätt att ta för givet att ens eget sätt att se på saken är det enda rätta, istället måste man inse att alla har de åsikter de har för att de tror att de är rätt och gynnar samhället och en själv.

Ovanpå allt har jag fått en mysig förkylning. Hur jag ska hinna med att vara sjuk är för mig ett mysterium.

Dock har jag bestämt mig för att min födelsedag ska vara en ledig dag när vi ska äta tårta, spela tv-spel och äter god mat. Jag tror mig ha förtjänat det.

På SMHI står det att det kommer vara -12 - -9 grader idag. Det säger mig inte så mycket, min skala är graderad från svinkallt till äckelvarmt.

Idag har jag:

*Ofrivilligt vaknat klockan 07.15

*Legat kvar i sängen i ett desperat försök att somna om några timmar

*Nojat över att vi ej hämtat ut någon nyckel fastän vi ska flytta imorgon (detta har dock blivit åtgärdat)

*Målat mina naglar blåa och sett på big bang theory

*Pluggat matte och ätit en banan

*Duschat.

Antar att jag snart ska äta mat, och morotskaka och sedan plugga lite mer matte och plocka ner saker i flyttkartonger.

På något mystiskt vis ska jag hinna flytta, göra seminarieuppgifter i matte, inlämningsuppgifter i databasteknik, en gruppuppgift i databasteknik och plugga till en 5 timmar lång tenta jag har nästa lördag den närmaste veckan. Hur detta ska gå att pussla ihop är för mig ett mysterium.

Men nu behöver jag åtminstone inte blogga något om vad jag har för mig kommande vecka, så effektivt!

Jag bloggar så ihärdigt att spalten över "Senaste händelser" är tom. Det ni!

Annars händer det inte så mycket. Jag fyller snart år, nu igen. Då jag fyller på en söndag och lördagen är helig mark lär det inte bli mycket till festligheter alls. Tror jag tappade lite lusten för födelsedagar redan förra året förvisso, när jag var inneboende och inte riktigt kunde ha fest och när min födelsedag paxades till annat. Om jag räknat rätt fyller jag dock 25 på en fredag eller lördag, så då jävlar! Eller något. Då har jag dessutom några år på mig att hitta tillbaks till det där med födelsedagsfirande.

Men nu ska jag till skolan. Och klaga inte på mig, jag försökte skriva ett inlägg nu i varje fall.

Att det inte blev så bra är en annan sak.