Så fucking happy över att den numer även finns på spotify! <3

"Det har kommit en tidning till dig... "liberal ekonomi"... Kan de inte vara lite diskretare när de skickar sånt där?"

Olle Nilsson

Det börjar bli dags att skriva en utvärdering av det gågna året.
Eller snarare så är det dags.
Nu.

Av någon anledning tar det emot, 2009 var på många sätt ett rätt ofestligt år,
samtidigt hände det även rätt mycket bra saker.

Året invigdes i något random radhus i Årjäng,
jag var full för första gången.
Det fann jag mycket roande.

Elevhemmets kyskhetstävling inleddes, efter bara en månad gick jag segrande ur striden.
Budogymnasiet åkte upp till Boden.
Det var kallt som fan,
men jag fick silver i öppna i alla fall.

Min dator kraschade och jag blev bannad från skolans datorer,
eftersom jag spelat Age of Empires 2.

Jag fyllde 18,
vilket firades med tårta, elevhemmet och halva klassen.

Jag blev kär,
och sjuk.
I en månad närmare bestämt.
Förkyld alltså,
kär var jag dessvärre desto längre.

Tina och jag hittade varandra och gick på studentskiva.
(Samt terroriserade John genom att fnittra i hans öra. Stackars pojke!)

Min vilopuls låg på runt 100 slag/minut och jag var allmänt trött på livet.
Bestämde mig för att hoppa av.
Fick en poäng på ett fysikprov.

Anton tog studenten och flyttade ut,
Jenny hade studentmottagning.
Jag möblerade om till tre på natten,
innan jag flyttade in i mitt efterlängtade dubbelrum.

Sommarlov, och jag försvann hem till Värmland,
där stod jag dock bara ut i två, tre veckor innan jag återvände.
Firade Johans 18-årsdag och träffade en massa människor jag saknat.

Åkte hem, stannade där någon månad för att sedan åka därifrån ytterliggare en gång.
Med nattbuss.
Väl i Haninge märkte jag att min stackars sorgsna krukväxt inte bara hade ett brännmärke efter solen utan att den även skrumpnat ihop.
Sov någon timme,
träffade Ella,
åkte på UM-träff.
Chillade några dagar,
gick på Tv on the Radio med Jenny. <3
åkte tillbaks.

Var hemma någon vecka eller två, åkte till Japan.
Blev blixtförälskad (i landet alltså..) och fattig.
Var happy.
Tävlade.
Förlorade.
Brydde mig inte särskilt.
Åkte hem.
Åkte till Haninge igen.

Var ambivalent och allmänt jobbig att ha att göra med.
Hade dåligt samvete.
Sårade.

Årjängsmâten,
blev alldeles, alldeles för full
och skämdes till döds.
Och hade svullna, onda, blåa knän.

Hösten fortsatte,
till skillnad från min träning.
Jag var relativt glad, men lat.
Skolan vände åtminstone,
och jag hade en minikris vad gällde min framtid.

Jag tröttnade på elevhemmet,
och whinade ikapp med Ghelu.

Det blev november, um-träff igen.
Det blev december, jag var gladare än på länge.
Och nu är jag här.

Jag känner att det här var den sämsta utvärderingen någonsin.
Men allt passar inte att skriva på en blogg.

Lite morbid kanske, men ack så underbar.



I hope that our few remaining friends
Give up on trying to save us
I hope we come out with a fail-safe plot
To piss off the dumb few that forgave us

I hope the fences we mended
Fall down beneath their own weight
And I hope we hang on past the last exit
I hope it's already too late

And I hope the junkyard a few blocks from here
Someday burns down
And I hope the rising black smoke carries me far away
And I never come back to this town again in my life

I hope I lie
And tell everyone you were a good wife
And I hope you die
I hope we both die

I hope I cut myself shaving tomorrow
I hope it bleeds all day long
Our friends say it's darkest before the sun rises
We're pretty sure they're all wrong

I hope it stays dark forever
I hope the worst isn't over
And I hope you blink before I do
And I hope I never get sober

And I hope when you think of me years down the line
You can't find one good thing to say
And I'd hope that if I found the strength to walk out
You'd stay the hell out of my way

I am drowning
There is no sign of land
You are coming down with me
Hand in unlovable hand

And I hope you die
I hope we both die

Hey baby, Mrs. Cold
Acting so tough,
didn't know you had it in you so be hurt at all
You waited too long
You should've hook me,
before I put my raincoat on

Ok I get it
Ok I see
You were fronting because
You knew you find yourself vulnerable around me

Ok I get it
Ok I see
You feel vulnerable around me
You were fronting because
You knew you'd find yourself vulnerable around me
When can I get it
When can I see
You feel vulnerable around me




Hey, baby
whats going on?
We lost control and you lost your tongue
You lost me
Deaf in my ear
Nothing you can say is gonna change the way I feel

When can I get it
When can I see
You were fronting because
You knew you find yourself vulnerable around me

When can I get it
When can I see
I step too close to your boundaries

You wanted nobody around to see
You feel vulnerable around me

Hey baby
What is love?
It was just a game
We both played and we cant get enough of

"Tänk att han är en knarklangare och har dödat någon så kan du bara bli positivt överraskad!"

Dan Nilsson

Jag försöker skriva min psykologiuppsats.

För mitt inre kan jag se en massa lösa trådar som spretar åt alla håll,
som alla symboliserar olika saker jag bör ta med.
Det är det som gör själva början så svår,
jag vet inte med vilken av dem jag ska börja.

Det blir lättare efterhand, i takt med att de avtar,
men just nu finns de flesta fortfarande kvar...

Jag jobbar på det.

To make a mountain of your life is just a choice
But I never learned enough to listen to the voice that told me

Always love
Hate will get you every time
Always love
Don’t wait 'til the finish line

Slow demands come round
Squeeze the air and keep the rest out
It helps to write it down even when you then cross it out

Att Tegan and Sara släppt nytt album i år är något som helt undgått mig,
det var av en slump jag upptäckte det när jag uppdaterade mina spellistor på Spotify.
Jag har i alla fall lyssnat igenom albumet ett flertal gånger nu, och även om det inte är riktigt lika bra som deras förra album The Con så måste jag säga att det ändå är riktigt bra.



Spotifylänk till Sainthood. 

Jag vet inte riktigt vad det är som gör det,
men jag kan knappt vara hemma en vecka innan jag börjar irritera mig på min omgivning.
Vad vet jag, kanske är det en naturlig process i min utveckling,
kanske är det bara avsaknaden av allt liv som gör mig rastlös.

Men egentligen borde jag inte klaga, på onsdag, eller möjligtvis torsdag åker jag tillbaks till den stora staden för att stanna där en halv vecka eller så.
Fram till dess kan jag ju alltid göra något åt de läxberg jag belönats med. yay.

Vi går på skole og jobb og peser for å tjene best,
vi burde tenke selv, men holder kjeft og leser mest
Ringnes ringer til kids og ber dem med på fest,
og barndommen byttes ut av sexpress og sms
Jeg pleide se på å le av det der,
helt til jeg innså at jeg er en del av det sjæl.

Det är jul, nu igen.
Jag funderade tidigare idag över vad det är som får mig att älska jul såpass mycket som jag gör.
Det slog mig att det jag nog gillar mest är tryggheten som julafton innebär,
varje år händer exakt samma saker, på i princip samma tider.

Någon gång mellan 10.00-11.00 går jag upp, klär på mig.
Därefter hjälper jag till att laga mat. Vid 12.00 brukar det vara mening att släkten ska ha kommit, men det brukar sluta med att alla änländer någon gång vid ett och att vi äter vid halv två.
Samma mat varje år, med smärre avvikelser,
till exempel slapp jag den kväljande lutfiskdoften i år!

14.50, alla utom min fader och storebror går upp till vardagsrummet för att se på Kalle Anka,
mamma sjunger varje år under Askungen och resterande skriker på henne, suckar och håller för öronen.
16.00 är Kalle Anka slut, min lillebror har siktet inställt på julklapparna och bokstavligt talat tjatar sönder alla som tycker att julklappsutdelningen kan vänta.
Klapparna delas ut, alla är glada och tacksamma.
Därefter är det dags för ris a'la malta med saftsås. När det är klart åker min storebror iväg till sin moder medan resten socialiserar, kusinerna åker hem strax innan Karl Bertil Johnsson och den återstående delen av familjen ser på Karl Bertil och Svensson Svensson.

Livet ändras hela tiden, man blir äldre,
julafton är den enda dag på året jag vet hur den kommer börja och sluta,
och det är det jag uppskattar så jävla mycket med den.

Man ska inte frestas att dra i lösa trådar som sticker ut.
Man får reda på saker man inte vill veta.
Och man kan inte gärna fråga om saker man inte förutsätts veta.

When you wake, what is it that you think of most?
When your bed is empty, do you really sleep alone?
If I imagine you, body next to another
All around me new love and it makes me sad
All around me feeling sure that you'll be bad
If I imagine you, body next to another

När jag läste Desirées blogg såg jag att hon gjort en lista över 00-talets viktigaste låtar för henne, så jag blev motiverad att försöka göra samma sak.

Så här följer en lista, med några låtar som på olika sätt betytt mycket för mig, i kronologisk ordning.

Mister Cool-Snook

Mitt första år på högstadiet, jag ville vara cool och populär, men var överblyg och ordningssam.

Nu när nu vet hur cool han är, förstår ni att han aldrig finns där man tror han är.
Men asså kommer han att klara det?! IDIOT.
Han är vart, han är där, han e mister cool!

Du vill så du kan-Svenska Akademien

Budogymnasiet var exakt allt jag tänkte på, att komma in där var mitt främsta mål, och under de löppass jag plågade mig igenom så lyssnade jag sönder den här låten efersom den gav mig hopp.

Jag sa du kan om du vill, du vill så du kan
Jag sa du kan om du vill, du vill så du kan
Våga vilja våga fråga, känn din egen förmåga

Tomorrow-Paperboys

Sommaren innan gymnasiet, jag slet som ett djur på BK och längtade bara efter att få flytta hemifrån till Mina drömmars stad.

I'm gonna do it all tomorrow
Tomorrow that'll be the day
So if you need me tomorrow
You might find me while i'm going bout my way.

Rett fra hjertet-Karpe Diem

Verkligen inte deras bästa låt, men någonstans berörde den mig ändå mycket, det var inte för inte jag hette "Rett fra hjertet" på msn i över ett år, eller använde Chirag som visningsbild på msn (herregud, det gör jag visst fortfarande...). Jag fick mig att känna mig oövervinnerlig.

Jeg har hele verden opp i neven min, rett fra hjertet kompis la meg ta deg med
alltid stått på egen ben, så ta 'så fløtt deg når vi kommer opp på scenen
bli med på en nedtelling, nå er det dommedag om tre, to, en
verden opp i neven min, rett fra hjertet kompis la meg ta deg med.

Dra tilbake-Erik og Kriss

Även om jag innerst inne visste att tiden innan Budogymnasiet inte var så jävla festlig den heller så kunde jag inte låta bli att längta tillbaks till det som varit, must med Stalin och ett oroslöst liv.

så kanskje vi kan dra tilbake
fortiden kan ikke nås for tiden vil gå
kanskje vi kan dra tilbake
fremtid er minnene man lever for å oppnå

You are a runner and I am my fathers son-Wolf Parade

Senvåren i ettan började jag se ljuset i livet igen, jag och Anton grillade på elevhemsgrillen och jag började min konsumtion av Ben and Jerry's... Samtidigt kände jag att löpträning verkligen inte var något för mig...

I got a number on me,
I got a number.
Won't make it through the high noon sun.
I am my father's son.
I am my father's son.
His bed is made.

Where does the good go?-Tegan and Sara

Jag var bitter. Som fan.

Where do you go, with your broken heart in tow?
What do you do with the left over you?
How do you know, when to let go?
Where does the good go? Where does the good go?

Bare Meg-Klovner i kamp

Jag insåg att den enda person jag alltid kommer ha vid min sida är jag själv,
det var hårt.

Nå er det bare meg bare meg
Hva kommer til å skje er det ingen som kan svare meg
Selv om du faller ned på kne kan ingen spare deg
Helt alene må man klare seg

Nålens öga-Kent

Jag är kär. För första gången på väldigt länge, men inte fan var jag glad.

Nån står i porten
och andas rök
skuggan över gården
når in i vårt kök
Här kommer rädslan, gamle vän
När alla fjärilar i magen vaknar upp
Viskar välkommen hem

What if-Madcon

Våren i tvåan, jag bestämde mig för att skärpa mig och försöka ta tillvara på min tid på Budogymnasiet.
Det fungerade någon vecka eller så, innan jag fick en ny dipp.

What you got to do, you got to do

Runaway- Yeah Yeah Yeahs

Jag var hjärtekrossad och trött på livet i största allmänhet. Jag och Tina hade hittat varandra och svor över livet tillsammans och lyssnade sönder Runaway.

I was feeling sad
Can't help looking back
Highways flew by
Run, run, run away
No sense of time
Want you to stay
Want keep you inside

Everytime-Whimsical feat Maria Mena

Jag slutade på Budogymansiet, började uppskatta livet igen. Gick på um-träff. Såg danska paradise hotell, slogs med bananflugor och började lyssna på Maria Mena. Var ambivalent och lite småkär, mer i livet än i pojkar.

Everytime I think I got it figured out, it fades away
Oh yeah
And everytime I'm sure I'm swimming upstream I see the day
Oh yeah

Jag märker nu att i princip alla låtar jag valt kommer från min gymnasieperiod, vilket ju är en relativt kort tid av 00-talet, men det är i och för sig de viktigaste åren i mitt liv. Än sålänge.
Dessvärre kommer jag efterhand på fler och fler låtar jag vill ha med... Därför kommer jag säkert uppdatera den här listan en miljard gånger...

Mitt hem ser fruktansvärt ut.
Utan överdrift.
Jo, jag vet att jag borde städa,
jag ska städa!
Bara inte just nu.

Som vanligt funderar jag över huruvida det kommer bli någon jul i år,
men julen kommer alltid, vare sig det är skit i hörnen eller inte,
det är ju alltid en tröst...

Dessutom har jag blivit lovad kallrökt lax. Uppenbarligen hjälpte mördarblickan jag gav min stackars fader igår.

"Kan man tvätta med tvättboll i vår tvättmaskin? Jag vet inte hur man tvättar annars."

Dan Nilsson

"Så jävla värdelös! Känner du någon gång "nej jag vill inte vakna, jag är så jävla värdelös, jag kan inte ens hälla upp must"?"

Dan Nilsson

Min hjärna fungerar inte som den borde,
jag är alldeles för trött.

När man först tänker tanken "jag har inget vettigt att skriva så jag låter bli"
för att sedan byta ut den mot "jag skriver att jag inte har något att skriva om" för att slutligen tänka tanken "jag har ingenting att skriva om, men jag skriver att jag fick en tanke att skriva ned det ändå"
ja, då vet man att ens hjärna inte fungerar som den borde.

Nu ska jag se på Paradise Hotel (jo, jag vet att det programmet suger rätt mycket, men har man börjat kolla så har man) och lite senare baka julgodis med min bror (Rocky road blir det, precis som för alla andra. Kanske min bror gör lite knäck också. Om jag slår honom).

Om ett gott skratt förlänger livet sulle jag kunna tänka mig att jag har förlängt mitt liv med något år eller så idag.

Eftersom jag kommer från Värmland så gör vi inte som vanligt folk, och köper oss en fin gran. 
Nej. Istället går vi ut i skogen, vandrar omkring där någon timme innan vi till sist hittar någon halvskabbig gran att släpa med hem.

I alla fall var det dags för den årliga julgransjakten idag.
Jag åkte tillsammans med min bror, mor och hund iväg till vårt granställe.

Till att börja med går vi uppför en oänligt lång backe.
På något makalöst sätt lyckas jag trampa på någon pinne som gömt sig i snön, och efter att ha skrikit och viftat med armarna i panik någon sekund trillar jag ihop i en hög.
Min bror skrattar åt mig...
Jag är snöig
Och kall.

Min moder suckar och går vidare, över en stor pöl som frusit.
Min bror går efter, lite tveksam,
han hinner gå några steg innan han plötsligt
åker igenom isen, ända ner till låren.
Och jag skrattar så att jag tårarna rinner,
och när min stackars bror lämnat oss för att värma sig i bilen skrattar jag fortfarande.

Dessutom fick jag ytterliggare ett skrattanfall i bilen när min bror berättar att han precis innan han åkte igenom isen hade tänkt hugga hål på den så att jag inte skulle komma över.

Synden straffar ju sig själv, som det så fint heter.

"Var min jacka mywsig?"

"Det är ju ett dött djur på den!!!!"

Dan Nilsson

Torsdag kväll.
Jag läser Strindberg.
Inte för att jag egentligen vill,
men för att jag är så illa tvungen.
Dessutom är det en teaterpjäs, men det går ju förvisso relativt snabbt att läsa,
så jag borde nog inte klaga.

Fredag imorgon.
Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte längtar.

Love me, love me, say that you love me
Fool me, fool me, go on and fool me
Love me, love me, pretend that you love me
Leave me, leave me, just say that you need me

Jag har i princip jullov.
Känslan av att inte ha något jag måste göra är obehaglig,
eftersom det känns som att den bara är inbillad och att jag nu kommer glömma alla miljarder viktiga saker jag måste göra.
Förvisso kanske jag borde arbeta på mitt projektarbete,
det som är så fansansfullt roligt...
Önskar att det vore fredag imorgon.

Handing out all by myself
I don't want to be with anybody else
I just want to be with you
I just want to have something to do

Har kommit till sans igen.
Delvis åtminstone
Plågar mig med matte,
två prov imorgon, sen är det över.

Det hade varit rätt mycket trevligare om det ena inte hade varit en kontrollskrivning.

Før var jeg selvsentrert og innadvendt
For faen, jeg er fortsatt selvsentrert og innadvendt,
så ikke tro den vinden er vendt
Jeg bare roa ned og tatt det chill når ting har hendt
og plutselig så ser man verden glir forbi og ting er glemt

Ångest.
Kall, mörk, slukande ångest.
Jag försöker skriva av mig den,
men det fungerar alltid bara för stunden.

Jag slår mig inombords för pannan,
förvånas över mitt beteende.
Som om jag inte bara består av en person,
utan av två.
En som överreagerar,
och en som står bredvid och skakar på huvudet.
skärp dig för fan

Det snöar ute.
Något ljust i allt det dåliga jag ser framför mig.
Jag imponeras av hur alla scenarion jag föreställer mig kan sluta lika illa.
Nej, jag ser ingen lösning.
Åtminstone ingen bra.

Jeg trodde jeg var smart og viste alt
nå er jeg ensom og redd for å miste alt
Trist men sant at selv om gode kamerater
fortsatt er der er det ikke som i de gode gamle dager
for tia som vi hadde er vekke den er over
jeg klyper meg i armen for å sjekke om jeg sover
om det hele er en drøm jeg kan våkne av
Men det hele er vel tanker jeg må vokse fra

mein gott warum such ich nicht das licht
nein ich bleibe wo die sonne friert
und hoffnung schnell zerbricht
und obwohl ich nicht gestorben bin
bin ich schon lange kalt
ich habe angst vor der liebe
trauer gibt mir halt

ich schließe meine augen
und die tränen sind gefangen
ich verliere meinen glauben
will nicht sehen du bist gegangen
meine welt zerbricht zu 1000
nein zu 10000 teiln
ich will gehn
bin allein
ich muss fliehn
draußen sein
atme frisches leben
doch die liebe will nicht rein
ich war noch nie so krass allein
und ich will wieder bei dir sein
es sind lieder die ich schreibe
mit dem nektar aus dem herzen
deshalb fühlst du wie ich leide
ohne sex aber mit schmerzen
liege nachts in meinem bett
mit der angst das ich ersticken könnt
der teufel scheint im raum
weil die haut von seinen blicken brennt
ich hör musik und flüchte in die welt die mir gehört
gibt es dort krieg
bin ich der held
der jeden feind zerstört
ich mach die weiber klar
bin ständig nur am grinsen man
doch öffne ich die augen
lieg ich schwach neben dem sensenmann
ich will nach hause
denn zu hause sein ist fremd für mich
ich bin ein wirklich harter hund
doch viel zu oft auch ängstlich bitch

 

Andas i mitt öra (andas i mitt öra)
Jag lyssnar jag vill höra (jag lyssnar jag vill höra)
Nära och kom närmre (nära och kom närmre)
Ge mig, ge mig värme (ge mig värme)

Jag blir sådär äckligt nojig igen,
helt utan anledning.
Skärp dig för helvete,
tänker jag,
börja lita på mänskligheten någon gång.

Känner att magontet börjar komma.
Inga värktabletter kvar.

Looks like another day
In another way
Through another place
Too many lonely days
I’m not here for sure
Just here for more

There are very many things
I would like to say to you
But I've lost my way
And I've lost my words

There are very many places
I would like to go
But I can't find the key
To open my door

"...Alla kan ha bristande omdöme ibland, även jag! Den gång jag hade mest avsaknad av omdöme var när jag bestämde mig för att bli lärare, det har jag fått ångra i 30 år!"

Ulf

Det är så mycket som jag tänker,
men som jag inte kan säga.
För det skulle låta så konstigt,
och så fel...

Men så är det nog i alla fall.

"Men Sofie, det var ju länge sen, vi kände ju inte ens varandra."

"Det säger du bara för att du inte vill ha stryk..."

"Öhmm...ja."

Oskar Y

Imponeras över mina nya humörsvängningar,
antingen är jag asglad eller så är jag jättearg,
inget däremellan.

Vad min korta stubin beror på har jag ingen aning om,
möjligtvis har jag slagits för lite,
eller så är jag bara väldigt arg på en människa, men låter det gå ut över alla andra.
Mycket möjligt.

Vår fysiklärare:

"Vart är x?"

"Hon är på toa tror jag."

"Hon har varit borta i 20 minuter..."

"Inte vet jag... Hon skiter väl!?"

Sebastian S

Matte breddning snart.
Jag hade hellre krupit ner i min säng och stannat där,
sovit en vecka eller två.
Sluppit alla tankar som snurrar inuti mitt huvud.

For what it's worth, I like you
and what is worse, I really do

På jakt i mina matgömmer lyckades jag till sist hitta en bit frusen lasange, att trösta min sorgsna mage med.
Borde räkna matte, men min sega hjärna hinner aldrig tänka färdigt den tanken innan en ny kommit emellan.
Borde diska också...
Ska snart sova.
Lyssnar på 80-talsmusik så länge.

Du
Det är nånting jag vill säga dig
Det är mörkt nu
Och du har lagt dig
Och jag ligger här brevid
Och jag vill att du ska se
Ååh hoppas du kan läsa mina tankar

"Så du har klätt på dig nu Tim."

"Är det något fel med det?"

Tim D

Saco-mässa igår, det var  trevligt!
Eller nej, det var faktiskt inte särskilt trevligt,
det var varmt, svettigt och människor överallt.

Mässans höjdpunkt var i princip när jag och Johan gick omkring och drog tråkiga skämt om varandra.
"Men Johan, ska inte du bli skogshuggare?"
"Nä, men Sofie, ska inte du bli kemist?"

En hög med kataloger lyckades jag dock skrapa ihop trots allt!
Och jag lyckades prata lite med en tjej som läser design och produktframtagning på KTH, sen om jag kommer in på just den linjen är ju en annan fråga.

Just nu hör jag någon kräkas inne på toaletten...
Gode Gud i himlen, se till att jag inte smittas av magsjuka, då kommer mitt kaloriintag bli ännu lägre...
Ska gå och se hur det går med den stackars pojken...

"Hej Sofie!"

"Hej! Ska du till skolan?"

"Nej, jag ska till Älvsjömässan. Jag är en stor pojke nu förstår du!"

Adam "Flensta"

<3

Jag har varit duktig,
jag har städat, hängt upp julgardiner och slängt ut glitter över hela mitt rum.
Förvisso är gardinerna ostrukna och på min säng ligger en hög med saker, men ändock!

Elevhemsmöte snart.
Borde åkt och tränat istället.
Lol.

Ett fast grepp om stången, sätter mig halvt ner, nästan på huk.
Koncentrerar mig,
försöker minnas hur man gör.
Spänner magen och ryggen,
axlarna framför stången.

Med kraft börjar jag dra upp den,
rätar på benen, slår till den,
upp och vänder.
En brutal påminnelse om hur det brukar kännas strax ovanför knäna.
De har hunnit avvänja sig.

Tyngre än vanligt,
såklart.
Halvtaskig teknik,
men det går.

Blåmärken och svullnad,
det var det värt.

Jag och Tina ska börja träna.<3

Jag försökte plugga fysik,
det gick inte bra,
så jag slutade.

Känner att det kanske inte riktigt var det mest intelligenta jag kunde ta mig för, men ska ta tag i det där senare igen.
Egentligen har jag sagt att jag ska träna idag till mina gamla klubbkamrater,
så det borde jag göra.
Men eftersom ordet "träning" fortfarande ger mig ångest är jag rätt säker på att jag kommer låta bli ett tag till...
Fail på mig!
Jag kan ju alltid trösta mig att skolan går desto bättre istället...

I wanna hold you but you're out of reach
Somewhere searching for your inner peace
I'm just looking for a little squeeze
Face to face and cheek to cheek