Vad har hänt sen senast kanske du undrar. Eller så undrar du inte och behöver således inte läsa mer.

Förutom plugg har jag deltagit i Squvalp och där byggt en båt som inte sjunkit men som var mycket ful, varit på gasque, blivit vald till kassör för min sektion för kommande läsår samt bestämt flyttdatum.

Nu på lördag närmare bestämt. Jag har bott lite för mycket norr om stan de senaste åren, så nu är det väl dags att flytta söder om söder igen. Eller så var det bara att det slumpade sig så. Oklart. Jag kommer dock bo nära Ica Maxi i Nacka, så jag borde inte klaga. Förutom att bussen går 1,2 km från där vi bor. Men det är bara petitesser.

Jag gillar ju att gå. Med tunga matkassar...

Jag borde ta ett ryck och städa vår lägenhet innan visningen ikväll.

Men jag har ingen lust. Ingen lust att visa upp lägenheten heller.

"Var vänlig ta av er skorna i hallen, rör ingenting och stick inte in fingrarna i transportburen för då biter katten av dem."

Stackars katt som kommer få sitta i en transportbur i en halvtimme medan okända människor klampar omkring.

Kanske kan jag ha honom på balkongen och hoppas att ingen idiot öppnar den. Eller snarare sitta på vakt utanför.

Eller skriva en mycket arg lapp.

Men städa var det först ja!

Om jag inte packar upp alla kläder jag köpt på min spontana shoppingtur istället.

Kände mig överlycklig när jag utanför h&m märkte att jag fått en klännign gratis då de glömt slå in den.

Ja, jag är en snål och elak människa.

När jag lyfter upp gitarrfodralet minns jag alltför väl de där dagarna i skolan man hade både gitarrlektion och gympa och fick försöka tråckla sig in i skolbussen med fodralet, gympapåsen och ryggsäcken.

Det är tungt. Och otympligt.

Alla strängar har hunnit stämma om sig lite på det år som gått.

Jag har inga naglar att spela med, de har flisats sönder.

Men jag spelar, och det låter emellanåt förjävligt, men fingrarna lär sig snart igen att hitta rätt.

Minns hur min gitarrlärare försökte skrämma mig med att

"det tar kortare tid än man tror innan man är nere på 'lilla snigeln'-nivå igen"

vet inte om han trodde det var sant själv, men jag vet att han hade fel.

Det låter inte så fint som det gjorde på den tiden

när jag funderade på att söka in till Södra Latin,

men det låter helt okej för att spelas av någon med otränade fingrar som inte rört en gitarr på ett år.

Jag ogillar förmågor man måste träna ständigt. Jag önskar att det vore lite mer som cykling,

man lär sig det en gång, så är det klart.

Man tränar upp sin kropp en gång, sen är det klart,

det spelar ingen roll om du väljer att lägga av helt i två år, de synliga magmusklerna sitter kvar på samma ställe som du lämnade dem. Men så är det ju inte.

Jag har otränade fingrar med korta naglar och en 12 kilo tyngre kropp som inte längre är tränad. Men det blir bättre om man inte ger upp har jag märkt.

Now when I'm standing still and others start to move
It's like a magic pill, I float right out the room
And I'm standing on the roof and searching for my car
But my legs refuse to move so I lasso me a star

Put on my rollerskates and go
Out into the space
I do not know where
But I go there with you