Jag har gjort det igen.

Glömt bort att blogga.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om heller.

Tanterna från Jehovas vittnen som verkade tycka att jag var för förtappad för att orka slösa energi på, där jag stod i mina tunna nylonstrumpor på centralen en söndagförmiddag, eller som bara skrämdes av de arga blickar jag skänkte dem varje gång de rörde sig tillräckligt för att de elektriska dörrarna skulle slås upp och kall luft välla in?

Mina kraftiga humörsvängningar jag drabbas av varje fylla?

Eller den ständigt återkommande skräcken för att allt är lite för bra för att vara sant och snart kommer gå åt helvete?

Jag vet inte.

Jag återkommer när jag vet.