Illamående sköljer över mig i vågor.

Självklart blir jag nojig! Galet nojig.

Som vanligt med andra ord.

Så fort minsta lilla illamående yttrar sig är jag säker på att jag gått och blivit magsjuk eller matförgiftad och att jag alldeles strax ska börja kaskadspy.

I mitt huvud börjar jag räkna upp allt jag ätit den senaste veckan samt utvärdera dess kvalité.

Igår åt jag till exempel kyckling. Kyckling är typ livsfarligt, särskilt om den legat i kylen i typ två dagar innan den frysts ner. Jag åt också en sås av cremé fraiché som stått i kylen alldeles för länge, men som förvisso smakade som vanligt.

Ja, jag vet inte riktigt... Jag vet bara att jag fan inte ska kräkas. Så det så!

Lyssnar på knarkmusik på engelska, med svensk brytning för att tänka på annat.

You're gonna bleed
'Cause I have a knife
You're gonna plead
For your dirty life
You're gonna cry
and you're gonna run (a-ha)
You're gonna cry
and you're gonna run (a-ha)
You're gonna cry
and you're gonna run
Juan's gonna shoot you with his lasergun