vergiss

Jag var relativt arg förut,
även om jag vet att det är helt meningslöst och bara drabbar mig själv.
Men såfort jag påminns så blir jag arg.
Jävligt arg
och bitter.
Inte för att någonting egentligen spelar någon roll längre,
men ändå.

På fredag tar jag i varje fall studenten.
Då kommer jag inte vara arg, men troligtvis kommer jag i gengäld att vara fruktansvärt full.
Men det är väl så det ska vara.

Mein Glück Wir war'n nicht lang zusamm'
Homies rieten mir mit Dir nichts anzufangn'
Es sei denn es wär nur'n One-Night-Stand
Aber Ich wollte mehr von deinem Fame
Hey Bitch, ich hoff' Dir geht es heut schlecht
denn wenn es so ist, ist es eh nur zu Recht

galenskap

Emellanåt blir jag hysterisk.
Emellanåt är tanken att behöva utsätta mig för hans närvaro outhärdlig.
I mitt huvud är han ett monster,
som jag ibland paradoxalt tror att jag tycker om.
Men som jag oftare vill slå och spotta på.

Egoistiska äckliga svinmänniska.
Som jag vill sönderdela till en miljard små bitar
så små att de inte längre finns.
Då finns inte längre någonting att vara bitter eller ledsen
eller arg eller besviken på.

Han är att jämföra med en kronisk sjukdom,
en inflammation,
en odödlig lus.
Ett skavsår.
Ett ärr på min handled.

en psykopats nattliga funderingar

Jag kan inte sova.
För mycket undertryckta aggressioner som spränger inombords.
Jag vill slå sönder någonting,
någon.
Jag tränade förut, men inte hårt nog uppenbarligen.

Känner hur det kliar i mina fingrar,
hur hjärtat känns dubbelt så stort och riskerar att sprängas.
Jag känner hur jag bara vill skrika ut allting som finns kvar.
Jag vill inte vara arg,
jag vill inte önska att jag får slå människor.
Människan.

Biter på mina fingrar.
Det hjälper knappast.
Som vanligt lindrar Karpe Diem.
Vill man döda sig själv lyssnar man på Karpe Diem.
Vill man döda någon annan lyssnar man på Karpe Diem.

Tänk att man kan vara frustrerad fast man inte är ledsen, hade glömt det.
Och jo tack, jag är medveten om att dagens alla inlägg får mig att framstå som en omogen psykopat.

Håndflata under haka når jeg drømmer meg vekk
til onde tunge sier hva som sømmer seg
og du har tapt da, skjønner du ikke det?

and i miss you still

Jag känner mig fruktansvärt arg
och lite frustrerad.
För jag funderar över de gågna månaderna.

Jag är fortfarande bitter och besviken
och funderar på att gå ut och springa sen.
Fastän vädret är äckligt.

I could have lost myself
In rough blue waters in your eyes
And I miss you still

hur är det möjligt?

Hur bär jag mig åt för att hitta alla jävla idioter?

men det spelar ingen större roll för snart kommer du hem

warum?

Även om jag egentligen vet hur falska människor kan vara så slutar jag aldrig förvånas.
För samtidigt som jag inte kan lita på människor så är jag på något sätt ändå tillräckligt naiv att jag hoppas och tror att de ska vara bättre än så.
Men uppenbarligen inte eftersom de allra flesta lyckas leva upp till mina fördomar mot dem.

Över en natt går jag från "karatekid" till "Do not answer."
Hur fan gick det till?

Hey Ich sag Fick Dich (weil Du nicht ehrlich bist)

Hey Ich sag Fick Dich, yeah (weil Du bist einfach ne hoe)

Hey Ich sag Fick Dich (weil Du spielst falsches Game)

Hey Ich sag Fick Dich, yeah (weil Du Fickst mich nicht mehr)

aldrig mer

Är trött, snorig och lättretad.
Det sista beror nog på att jag har lågt blodsocker,
så jag borde nog äta mat.
Men egentligen är jag inte särskilt hungrig.
Dagens I-landsproblem.

Vår tävling dödad mig,
jag gnisslar tänder när jag sover mer än någonsin...
Tandläkaren på tisdag,
dock försvårar det mina planer att åka tillbaks på tisdagen avsevärt...
Så jag får ta en tidig buss på onsdagen och hoppas att allting löser sig.
Jag säger bara en sak: ALDRIG mer!

svullna mandlar och stress

Svidande hals.
Jag går på högvarv.
Har kopierat upp 17 häften till våra funktionärer på tävlingen.
Snart ska jag till kth, skriva en tenta jag vet att jag kommer misslyckas med,
därefter projektarbetsmöte och till sist den där jävla rapporten.

Vet inte om jag kommer vara i skick att gå till skolan imorgon.
Min hals dödar mig och all stress gör att jag sover dåligt.
Längtar till vårt projekt är över.
Och matte f också för den delen.

arg

Jag är på fruktansvärt dåligt humör,
jag vill hitta någon att rikta min vrede emot,
någon oskyldig människa som jag kan skrika på.
Bara få ut all ilska och frustration som pyr där inne.

Jag har en miljon saker att göra,
jag har inte en miljon timmar att göra dem på.
Dessutom tänker jag alldeles för mycket.

abstinens

Mitt internet fungerar mycket bristfälligt.
Nog för att jag inte är den med störst abstinens, men det börjar bli en aning frustrerande att inte veta om saker jag skriver kommer fram eller inte.

Inte blir det roligare av att läsa Förvandlingen av Kafka.
NEJ, jag förstår inte hur man kan skriva typ 70 sidor där det händer absolut INGENTING. (Förutom att huvudpersonen vaknar upp som insekt.)
Jävla skitbok.

hey ich sag fick dich

Den här kvällen har jag haft de mest extrema humörsvängningarna i mitt liv.
Jag ser det som ett bevis på att jag ska koppla bort omvärlden och spendera mer tid med min mattebok.

Just nu ångrar jag lite att jag inte sa "fick dich" istället för "klart du kan" men jaja, man kan inte alltid vara på topp.

Jag har tröttnat

Jag har tröttnat på att höra andra människors bas slå emot mina väggar,
på att höra deras skrik när jag ska sova.

Jag har tröttnat på att städa när det ändå inte ger resultat,
på att vasken är full av matrester.

Jag har tröttnat på att människor tar mina saker,
på att de äter upp min ketchup.

Jag har tröttnat på människor som tror att de är vuxna,
men som beter sig som barn.

Jag har tröttnat på att bo här.

Saker som irriterar mig.

*Folk som aldrig kan passa tider.
*Folk som är okapabla att skynda sig.
*När man gått upp en havtimme tidgare i onödan en lördag.

Förstör min jul ni, gör det bara!

Det känns som att jag haft en så otursam dag som man kan hinna ha när man inte ens varit vaken en timme.
Först kommer jag ner i köket, det är JULPYNTAT!?
Jag menar för det första: det är typ det bästa jag vet att slänga ut en massa julpynt överallt och ingen har ens frågat mig om jag ville vara med. För det andra så är det bara BÖRJAN AV NOVEMBER!!!! vad fan, man hinner ju tröttna på julen innan det är jul om det ska vara såhär...

Och sist, men inte minst:
eftersom toppen på granjäveln är skev ska jag vinkla rätt den, jag tar tag i den med en (!) hand och börjar långsamt ta i för att böja upp den. Vad händer? Jo jag får grantoppsjäveln i handen.

Jag blir ju fan lack... På något vis måste jag återkalla detta julpynt, annars kommer min jul vara förstörd.
Jävla tattare...
Förlåt.


jag vill gå i ide.

Jag är fruktansvärt less,
jag vill sova bort hela oktober och november för att slutligen kunna vakna upp till julstämning och adventstjärnor,
och så småningom jullov.

Jag förstår inte riktigt varför jag läser matte breddning och jag är 90% säker på att jag kommer faila på tentan, om jag gör det är jag inte säker på att jag vill läsa det mer,
men troligtvis kommer jag inte våga säga det och därmed plåga mig igenom resten också, nästan helt i onödan.

Jag vill krypa in under min säng med ett täcke och stanna där, gå i ide i några månader tills allt är glömt.
Inte för att det kommer glömas.

Dagen jag fick nog.

Jag står och rotar i min garderob,
kommer slutligen fram till att det finns minst ett plagg jag saknar.

Dagen jag fick nog var en måndag
fick nog tog en pistol och börja sålla
höll mig cool och börja kolla
efter alla saker som jag bara stört mig på för länge sen
Första demonen var min barndom så jag sköt
Andra demonen lukta skola så jag sköt
Tredje demonen var min ofödde son (puh puh puh)


Nedlåst i källaren..?
Till vilken nytta?
Visa att du har makt?

Jag skiter i om du har ett eget förråd att låsa in saker du upplever folk har glömt framme,
jag skiter i om du tycker att mitt rum ska vara rent,
jag skiter i om du säger att du kommer slänga sakerna om de dyker upp framme igen.
Vem tror du att du är egentligen?

Att jag ens behöver offra tid att ringa dig känns som en skymf.
Jag är så arg.

slängde pistolen ifrån mig
Dagen jag fick nog var en tisdag
fick nog så jag skrev upp en lista
i vilkas närvaro jag inte ville vistas
på vilkas ansikten jag skulle kunna pissa

Lättirriterad

Ibland blir jag bara så jävla trött på allting.

Jag vet att det är mig själv jag irriterar mig på egentligen, att jag inte förstår mig på fysiken,
men så skjuter jag istället över irritationen på annat...

Som en del människors falskhet till exempel.
Jag förstår helt enkelt inte hur det ibland kan vara intressant att prata med mig och hur jag i nästa stund knappt ens är värd luft.
Antingen tycker du om mig, eller så gör du det inte,
mig kvittar det egentligen vilket, bara du visar vart du står.

Men jag har egentligen inte tid att sitta här,
eller att irritera mig på småsaker heller för den delen,
jag måste handla, hänga tvätt och plugga fysik.
Satan vad kul man kan ha en lördag.


Ett trött, men civiliserat svin.

Jag är trött som ett svin,
särskilt mycket pluggande inför provet imorgon har det inte blivit.
I och för sig har jag skrivit sluprov idag och är allmänt slö, jag antar att det inte är så konstigt efter 11 a4,
jag tror dock inte att jag får MVG ändå, men det kvittar, jag får vg på kursen i varje fall så.
Träningsvärk i handleden.
Dags att dra sig till ro?

I'm gonna do it all tomorrow
Tomorrow that'll be the day
So if you need me tomorrow
You might find me while i'm going bout my way.


Ville skrika, lät bli, tur att jag beter mig civiliserat.

För övrigt har jag bara idag hittat ett par använda skor och två tussar hår på köksbänken.
Satan vad mysigt!

Måttligt glad.

Jag är på måttligt bra humör.
Fick tydligen bara vg+ på provet i specialidrott B.

Studiemässigt har det gått klart sämre än vad man kan förvänta sig av någon som vill vara ambitiös, eller hur?


Vill jag ens vara ambitiös..?
Just nu hade jag hellre varit död (framför ambitiös), då hade jag åtminstone sluppit träna idag och sluppit slutprovet i specialidrott B.
Kommenterar kanske paddlingen senare... Om jag känner för det.

Inget jag kan göra något åt.

Idrottslektion idag.
Jag var relativt irriterad,
men inte av samma anledning som alla andra.

De irriterade sig över att Martha inte följde sina egna regler,
jag irriterade mig över att jag måste behandlas annorlunda för att jag råkade födas som tjej.
Det är ju inte något jag valt direkt,
men ändå gäller nästan alltid regeln att om jag vill ha bollen får jag fanimej se till att ta den själv.
Killar som gnäller på andra killar för att de tacklar tjejer,
vadåra?
Vi lär knappast gå av på mitten för att någon tacklar oss,
visst man behöver inte ta i allt man har, men ändå.
Det finns ändå killar som väger mindre än mig,
med de visas ingen nåd.

Ibland blir jag bara så trött på att folk tar förgivet att jag är värdelös för att jag föddes till tjej.
Visst klantar jag mig ibland, visst är jag inte så jävla duktig,
men det finns faktiskt killar som är lika dåliga som jag.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0