Ibland blir jag bara så jävla trött på allting.

Jag vet att det är mig själv jag irriterar mig på egentligen, att jag inte förstår mig på fysiken,
men så skjuter jag istället över irritationen på annat...

Som en del människors falskhet till exempel.
Jag förstår helt enkelt inte hur det ibland kan vara intressant att prata med mig och hur jag i nästa stund knappt ens är värd luft.
Antingen tycker du om mig, eller så gör du det inte,
mig kvittar det egentligen vilket, bara du visar vart du står.

Men jag har egentligen inte tid att sitta här,
eller att irritera mig på småsaker heller för den delen,
jag måste handla, hänga tvätt och plugga fysik.
Satan vad kul man kan ha en lördag.