I backspegeln
Jag var en spillra, jag ville bara bort från allt och intalade mig själv att det som i själva verket skadade mig var det enda som gjorde mig glad. Så fel man kan ha, så mycket man kan inbilla sig. Förhoppningsvis lärde jag mig någonting, att egoismen inte har några gränser och att man inte ska klamra sig fast vid något trasigt med vassa kanter. Det må göra ont att slänga bort det, men det skadar mer att hålla det kvar och om man släpper det finns chansen att man hittar någonting mycket, mycket bättre.
Det gjorde jag.
Min produktivitet
Under min relativt korta vistelse här har jag även lyckats bränna min rygg, detta skedde dock i kombination emd elektronikpluggandet, man ska vara effektiv! Eftersom jag inte bränner mig så lätt som man skulle kunna tro efter att skänkt min vinterbleka hy en blick lyckas jag alltid överskatta min förmåga och sitta alldeles för länge i solen, och sen är jag rosa. Det boörjar tack och lov gå över nu i varje fall!
Annars händer inte mycket här, med undantag från att jag fått höra nyheter om nya tonårsgraviditeter, med andra ord är allt som vanligt.
When I get up
19. Braveheart
Med tanke på allt bra jag hört om den här filmen blev jag nog lite besviken (jag räknar inte in blottandet i det som är bra), men fortfarande är det väl åtminstone en helt okej film.
18. Vargtimmen
Den här filmen förbättrade dock min bild av honom. Den var minst sagt märklig och jag förstod nog inte exakt allt av den, men på något vis fastnade jag ändå, drogs med.
Den handlar om en konstnär och han mardrömmar från hans förflutna. Det är svårt att veta vad som är verkligt och vad som inte är det. Då den bara äe 1½ timme lång måste jag ändå säga att den var värd besväret.
17. Eagle Eye
Visst är idéen om en film som handlar om en supersmart dator som gör revolt intressant, men den är knappast särskilt nyskapande. Filmen var väl helt okej, men inte mycket mer än så.
16. Fanboys
Filmen handlar helt enkelt om en grupp killar (och en tjej) som är besatta av Star Wars. Efter att de fått reda på att en av dem har livshotande cancer bestämmer de sig för att bryta sig in i lokaler där massor av filmmaterial från produceringen av den nya Star warsfilmen finns.
Överlag en väldigt medioker film. Det finns desto bättre filmer.
Min kropp hatar mig.
Inatt har både jag och min broder gjort någonting vi aldrig gjort tidigare -åkt ambulans. Av någon anledning kom min mage plötsligt på att den hatade livet och straffade mig genom att utsätta mig för den värsta smärta jag någonsin upplevt. Jag skrek och grät som ett litet barn och bet mig själv i armen av ren desperation.
Efter att jag legat och skrikit i 2 timmar på akuten så gick det plötsligt över. Då hade fortfarande ingen ens pratat med oss. Då ingen av oss orkade vänta där hela natten begav vi oss istället hemåt.
Varför min mage helt plötsligt började hata mig är oklart. Det enda jag minns att ambulanspersonalen nämnde var graviditet, troligtvis eftersom det var det mest skrämmande scenario jag kunde föreställa mig. Tanten jag pratade med från sjukvårdsupplysningen trodde att jag kanske hade en cysta som spruckit. Vad det än var gjorde det okristligt ont och jag hoppas aldrig någonsin utsättas för det igen.
vadå sysslolös..?
Jag vill klona mig själv. För första gången i mitt liv har jag en sommar fylld av så mycket att jag inte ens hinner göra allt och dessutom tvingas jag välja bort saker. Det ger mig lite dåligt samvete att säga att jag inte kan komma på festligheter jag vill gå på för att jag ska hälsa på min familj, men samtidigt vet jag att jag skulle få minst lika dåligt samvete om jag valde bort dem och dessutom har jag redan lovat.
Dessutom ser jag fram emot att kela med mina katter, äta grillmat och spela Donkey Kong med min bror.
15. Domino
Den började ganska larvigt, lite senare verkade den ta sig, för att sedan återgå till att vara larvig igen.
I korthet handlar den om en kvinna som lämnar sin modellkarriär för att blo bounty hunter. Det är väl typ coolt. Då filmen var relativt rörig vågar jag inte skriva så mycket mer i rädsla för att jag förstått något fel.
14. Guds Stad
Gängkrig och sådant i Rio de Janeiro. Jag är glad att jag inte växte upp där, men filmen var rätt bra.
(Jo, jag vet, mina recensioner blir sämre och sämre. Jag kanske skärper mig.)
Jag skulle skriva på min hemtenta...
13. Dr. Strangelove
barnslig
Är sådär barnsligt bitter som jag kan bli ibland, när jag känner mig sårad.
Att spy ur mig anklagelser vet jag knappast skulle hjälpa,
fastän det är det jag brukar göra.
Jag är tyst istället.
Önskar ofta en avsaknad av känslor,
eller något liknande.
Jag vill gärna vara kall.
Vrida av eller vrida på, när det passar.
Oftast passar det inte.
Jag är säkert bara för trött,
det är därför jag är lättstött.
Eller så har jag bara sårats alltför många gånger.
I'll close my eyes,
Then I won't see
The love you don't feel
When you're holding me.
Morning will come,
And I'll do what's right;
Just give me till then
To give up this fight.
And I will give up this fight.
Sundbyberg ser man, sedan dör man.
12. Burn after reading
Antingen var jag för djupt inne i mitt stickande under filmen, eller så var faktiskt lite komplicerat med alla otrohetsaffärer hit och dit.
En föredetta CIA-agent börjar skriva på sina memoarer, dessa hamnar senare i klorna på två personliga tränare som arbetar på ett gym. Dessa försöker i sin tur sälja tillbaks dem till agenten, när detta misslyckas gör de ett nytt försök att sälja dem. Fast till ryssen.
Jag vet inte riktigt vad som vill visas. Människor med trasiga relationer, en cool film med CIA, eller något helt annat. Den går helt klart att se på utan att pinas, men såhär i efterhand förstår jag faktiskt inte riktigt vad meningen med den var.
11. Apocalypse Now Redux
Den är i lång, väldigt lång. Närmare bestämt 3 timmar. Om man inte blir rastlös av att se på film i 3 timmar tycker jag att man ska se den. Annars kan man överväga det innan. Trots allt är det en rätt bra film, så det kan vara värt det. Lite hemliga uppdrag och vietnamkrig och dylikt.
ensam
Man kommer till den där punkten när man känner att:
"Åh, vad skönt det ska bli att få vara ensam, noppra bort de hårstrån som växt ut utanför mina ögonbryn."
Eller:
"Åh, nu kan jag sitta och se på 2 avsnitt paradise hotel i rad och sticka!"
Så blir man ensam igen. Så känns det nästan lite skrämmande och tomt och man sitter mest som en säck potatis på sin stol och laddar knappt fungerande sidor till fördärvelse.
Men det är nog bra tror jag, det hade ju varit värre om jag känt att jag velat sitta ensam för alltid. Och inte saknat alls.
Se på mig nu, vad tycker du?
Ensam är stark, vilket jävla skitsnack
Självdestruktiv, allting har sitt pris
Ingen lever ditt liv och luften är fri
10. The Thing
Alla invandrare begår inte brott, alla smala människor är inte lyckliga och alla filmer som fått höga poäng på IMDB är inte bra.
8,2 fick denna film närmare bestämt.
Ännu en film om en alien.
Ännu en film om en ond alien. Som kan förvandla sig till sina offer, samt smitta människor via luften. Det är jobbigt, för då kan man inte veta om människorna kring en är aliens eller människor.
För att beskriva specialeffekterna:
1. Mage öppnar sig
2. Armarna till person som trycker mot alienmänniskans mage åker ner i magen
3. Magen hugger av armarna. Fast ovanför magens tänder.
4. Blodet som sprutar åt alla håll är ljusrött och ser ut som vattenfärg.
Slut på beskrivning.
Utkast
Detaljer:
Till:
(ej tillgängliga)
Sparat:
04:24:21
2011-07-10
Jag hatar blod. Blod
som runnit i långa
ränder. Någons insida
påväg ut. I mitt liv
förspills inget av
misstag, allt är med flit.
Toalettens väggar är
täckta. Vem har velat
skada sig? Varför? Vad
har gått fel? Tårar vill
falla, men jag är tom. Inte
gråta. Men min insida
slits itu. Varför gör
människor så?
9. American Gangsters
Även om filmen är nära 3 timmar lång är den helt klart sevärd.
ha det så kult med ditt självförakt, så ses vi väl dessvärre snart igen
"Skär han sönder sig nu?
Skär han sig itu?
I tusen bitar?"
Min andra tanke var att jag faktiskt inte bryr mig. Alls.
Överhuvdtaget.
Nog energi har spillts på att oroa sig för någon,
något, som inte alls förtjänar det.
Gör vad du vill med dig själv,
jag bryr mig inte mer,
jag har någon annan att spilla min tid på.
Någon som är hel, någon som bryr sig om något annat än sig själv,
och som inte drar ner mig i ett svart, meningslöst, oändligt hål.
What a beautiful face
I have found in this place
That is circling all around the sun
And when we meet on a cloud
I'll be laughing out loud
I'll be laughing with everyone I see
Can't believe
How strange it is to be anything at all
8. Godfellas
Jag vet dock inte riktigt vad jag ska skriva mer än att jag uppskattade den och rekommenderar andra att se den.
Hur Aftonbladet inte förstår att kända människor är människor, eller något sådant.
För ett år sedan anklagade de vår före detta arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin för att ha köpt sex av en kvinna. De grunder de hade var uttalanden från kvinnan som sade sig ha sålt honom sex samt mejl med något av hans gamla nummer i.
Jag tänker inte ta ställning till om han kan tänkas ha köpt sex eller inte, det vet bara han, och eventuellt den kvinna som påstår sig ha sålt sex till honom, men jag blir irriterad över att Aftonbladet och liknande skvallertidningar kan påstå sådana saker utan konkreta bevis, hur de kan hänga ut personer bara för att de är kända.
Om man ska publicera något sådant, som kan förstöra en människas karriär och liv, ska man tänka sig om mer än en gång. Det spelar ingen roll om en person är känd eller inte, bakom den kända personen finns en helt vanlig människa, som du och jag. Jag vet inte vad du tycker, men om det var så att någon misstänkte mig för något, utan konkreta bevis, så skulle i varje fall inte jag vilja läsa om det i Aftonbladet.
Med tanke på att Aftonbladet, såhär ett år efteråt, faktiskt gjort en artikel där de försöker rentvå sig själva så tror jag till och med att de själva innerst inne förstår hur oprofessionellt de betett sig i denna fråga.
Urban Photograph
svårt.
Vill inte bli beroende.
Är rädd och drar gränser.
Inbillar jag mig?
Eller är det på riktigt?
Det är så svårt,
veta vem man kan lita på,
tolka andras känslor utifrån deras beteende.
Hands down
I'm too proud, for love
But with eyes shut
It's you I'm thinking of
But how we move from A to B it can't be up to me
Cause I don't know
Eye to eye
Thigh to Thigh
I let go
7. Alien
När jag var en sådär 6, eller 7, pratade mina kusiner faschinerat om denna film, eller ja, det enda som faschinerade dem var alien som slet sig ut från någons mage. De pratade om just den biten så mycket att jag trodde att det var i princip det hela filmen skulle gå ut på, att aliens hejdlöst skulle hoppa ut ur folks magar, men så blev det ju faktiskt inte!
Även om den inte går in på någon topplista över mina favoritfilmer så var den faktiskt helt okej. Förvisso var väl inte alla specialeffekter jättesnygga, men vad fan, den gjordes -79!
6. Mannen utan minne
En man sover på en parkbänk. Ett killgäng stjäl hans pengar och slår honom blodig och han vaknar upp helt utan minne.
Jag tyckte att filmen var fruktansvärt långsam, men när den till slut var över kändes det ändå som att den var helt okej. Kanske inte så okej att den förtjänade en oscarsnominering, men okej. Fastän karaktärerna kändes så platta och känslolösa att de lika gärna hade kunnat spelas av pappfigurer.
