Det är helt galet hur min tid verkar rinna ifrån mig.

Skola, äta, sova och eventuellt dricka lite(/alldels för mycket) sprit emellanåt, sen är den slut.

Det känns lite som att jag knappt ens hinner plugga!

Men jag är glad sålänge det fungerar, understimulans är bara kopplat till ångest, destruktivitet och menlöshet.

Längtar dock efter att friskna till så att jag kan börja träna kampsport igen, det var alldeles, alldeles för länge sedan sist.