En grusväg.
En far och hans dotter
påväg hem
från sitt midsommarfirande.
Hon är 19,
han 56.
Men det är han som är alldeles för full.
Vinglar runt på cykeln,
ramlar titt som tätt ner i diket.
Hon skrattar
samtidigt som tårarna rinner.
Inte på grund av honom,
utan på grund av hålet som hon har inuti.
Saknaden efter de där blå ögonen.
Han märker ingenting,
upprepar att han är alldeles för full
och att hon borde ta vara på sitt liv.
Det går alldeles för fort säger han.

Hon sitter framför datorn.
Av någon anledning har han valt att sitta bredvid.
Ber om ursäkt för att han kanske varit frånvarande ibland.
Tårarna rinner igen.
Han förstår varför.
Klappar henne på huvudet,
säger att det finns skitstövlar överallt.

Hon vet att ägaren till de blå ögonen är en jävla idiot.
Som hon inte vill ha att göra med egentligen.
Men han var en trygghet.
Den korta tid han fanns.
Och hon tyckte verkligen om honom...

Everybody's gotta learn sometime
Everybody's gotta learn sometime
Everybody's gotta learn sometime