lugn

Jag känner mig lugn och harmonisk, och har nog gjort det ett tag.

Tänka sig, att det kunde gå över, det trodde jag nog aldrig. Inte för att allting är som förut. Ännu. Men det tar sig.

Allting ordnar sig tillslut. På ett eller annat sätt.

 

Lyssnar på Kompani 69, funderar på att laga mat. Jag missköter ätandet, inte pågrund av ångest, utan lathet. Desto mindre jag har att göra desto latare blir jag.

Dock uppstår ju ett nytt problem i form av förstora jeans. Det är smällar man får ta.

 

Å, om vi faller så får de va så,
vi är för många som kämpar ändå.
Så jag lutar mig bakåt och dricker en dag,
jag tar allt för givet hur låten än va.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0