Äckelkänslan av menlöshet sprider sig igen.
Jag som skulle bli något stort,
nu ser jag mig knappt ens ta studenten.
Lyssnar sönder Oh Susie och oroar mig inför framtiden.

Jag hatar att inte veta vad som kommer hända mig.
Vad jag kommer läsa, vart jag kommer bo, med vilka jag kommer umgås med.
Det dödar mig.
Inuti.