Så får jag den där känslan igen.
Känslan av att allt jag gör är meningslöst.

Jag vill inte åka tillbaks på söndagen, jag orkar inte.
Min dator fungerar inte. Jag tror att den aldrig mer någonsin kommer att fungera igen. Jag tror att min lillebror återigen kommer att bryta sitt löfte och skita i att laga skrället.

Jag orkar inte.
Ibland undrar jag över om jag valde rätt egentligen.

Ibland gör man rätt, ibland gör man fel
Lev med det

Ett år kvar. Det borde gå.
Jag borde skriva färdigt svenskauppsatsen, jag borde läsa i fysikboken, jag borde vara glad och sluta oroa mig för framtiden.
Men jag kan inte.

Nåt slags rekord är satt i att fly så långt bort från sig själv man kan

Men jag får försöka.