Jag är förbannat tacksam över att jag inte skrev någonting här igår, för jag var ganska så förstörd. I vilket fall är jag fortfarande full och har massor av blåmärken över hela min kropp som jag inte riktigt vet hur jag fått. Men nu åker jag hem. Till min stackars mor jag ringde 3 inatt (eventuellt senare). Hon är nog rätt glad över att få hem mig och slippa oroa sig för att jag ska supa ihjäl mig själv de kommande två veckorna åtminstone.

För att kompensera för det uteblivna inlägget väljer jag en rubrik som säkert hade passat det. Ock som råkar vara en textrad i låten jag just nu lyssnar på.

Allting här är längtan
Det svider och det sticks och rivs
Jag har tappat lusten många många gånger
Och jag har ingen aning om hur jag kom hit
Dröm inte om platser dit du aldrig gick
Gråt inte för saker som du aldrig fick
Jag har aldrig gjort något vettigt
Och jag har det bra
Fast jag skäms för sånt jag gjort och för saker som jag sa

Anna, visst minns du de vi var en gång
På väg mot andra sidan natten
Precis när natten börjar kännas lång
Anna, vi dricker det rent
För det är sant att vi är unga ännu
En vacker dag kanske det är för sent
Att bli sig själv igen