Som om min kunskap vore en liten skadad fågelunge håller jag den försiktigt i min kupade hand,
inte för hårt eftersom jag är rädd att den ska krossas,
inte för lätt eftersom jag är rädd att dne ska flyga iväg och lämna mig.
Ett hopp i hjärtat tänds, kanske, kanske, kanske förstår jag faktiskt..?

Jag ska diska min disk och sedan läsa igenom mina anteckningar.
Imorgon har jag prov,
önska mig lycka till.