Idag fick jag ett ryck och var nära att skriva

"Ta dig samman kvinna!"

till en hjärtekrossad facebookvän.
I och för sig är även jag rätt patetisk när jag drabbas av den åkomman, men att skriva att jag gråter mig till sömns på facebook har jag lovat mig själv att aldrig göra.

Förövrigt får jag snart damp och stryper personen under mig till döds.
Jag hatar efterblivna människor  som har alldeles för hög bas.