Jag skriver inte så ofta på den här bloggen längre...
När jag tänker efter har jag nog aldrig skrivit här ofta.

Jag är hemma i Värmland sedan i torsdags, jag åkte hem tidigare eftersom jag har min värsta förkylning på flera år och visste att mitt näringsintag skulle ligga närmast det obefintliga om jag stannade kvar därborta.

När jag kom hit möttes jag av en massa mjuk, kall snö. En brutal påminnelse om att converse med hål i inte är vinterskor.
Men jag tycker ändå om snö.

Ute är det becksvart. En stund lyckades jag intala mig själv att det är mörkare här än i Stockholm, men sen kom jag på att det nog bara kändes som det eftersom det inte finns några gatlyktor här...

Min dator är inte lagad än. Av någon anledning betvivlar jag starkt att den någonsin kommer bli hel. Min osympatiske bror verkar ju förträngt att han skulle laga skiten åt mig.
Min bror står inte högt i mina ögon just nu, otrevligare unge får man leta efter. Dessutom har jag fortfarande inte förlåtit honom för att han väckte mig i torsdags halv två, eller att han ljög om att han inte visste vart mitt godis var när han i själva verket snott med sig det till skolan.