blåögd

Jag hatar när jag får fina bilder av människor som de inte lyckas leva upp till, det gör mig arg och besviken på dem.
Fast egentligen har de ju inte gjort någonting,
det är bara jag som är dum och naiv och tror bra saker om dem.

Det känns förjävligt när man tror att man känt någon,
när det sen visar sig att man nog hade fel.
Eller att den man en gång kände inte längre finns kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0