Sitter och väntar på Johan, han kommer hit om ungefär 55 minuter. Vi har inte setts sen studenten, så det var ett tag sen. En dag räddad, och imorgon ska jag supa i en park, ännu en dag räddad.

Funderar mycket, och lyssnar på Bob Hund. Jag kommer inte fram till något.

Och om jag kommit fram till något så är det att jag inte ska säga emot Ella nästa gång hon säger som hon alltid brukar, för just nu känns det som att hon har fett rätt.

Faktum är att jag nästan är motiverad att överge min fras "det är inte lätt" för att istället anamma hennes.