Ibland får jag en stark känsla av att jag vill bli politiker.
Ändra på det som inte fungerar,
inte för att jag egentligen tror att det är möjligt, men jag försöker tro eftersom jag vet att om alla tänker att det är omöjligt kommer det aldrig att ske.

"Skulle folk tänka som dig så skulle vi fortfarande vara kvar på den tiden när kvinnor inte hade rösträtt! Du står för könsstympning, barnmisshandel och kvinnoförtryck! Det finns inga kvinnor som frivilligt väljer slöja, och om de gör det så är det något som är fel!"

Jag har aldrig påstått mig stå för barnmisshandel eller kvinnoförtryck, allt jag sagt är att jag står för religionsfrihet,
allt jag sagt är att inte alla muslimer misshandlar sina barn eller tvingar sin fru eller sina döttrar att bära slöja, allt jag sagt är att en del muslimska kvinnor kan välja att bära slöja och att jag, sålänge de har valt det själva, stödjer deras val. Och jag sa att jag tycker att det verkar vara mer fel med tjejer som väljer att svälta sig själva för att klara leva upp till de skeva normer som vi har i dagens samhälle.
Men det går inte att diskutera med någon som inte lyssnar,
utan bestämt sig att saker är på ett visst sätt, även fast den inte känner några muslimer,
även fast den bott i Årjäng i hela sitt liv och aldrig ens besökt ett muslimskt land.

"Du ska verka så jävla liberal, men sen kan du prata illa om finnar och norskar och säga att personer du känner är dumma i huvudet, men såfort någon säger något om turkar och muslimer ska du försvara dem"

Visst pratar jag illa om finnar och norskar ibland, men oftast är det på skämt.
Jag är knappast fördomsfri, men trots den stora ålderskillnaden vet jag så mycket mer, jag har sett så mycket mer.
Visst säger jag att personer är dumma i huvudet ganska ofta, men skillnaden är att jag inte dömer ut en hel grupp utan uttalar mig om personer jag känner som troligtvis gjort något som jag tycker gjort dem förtjänta av att kallas korkade. Dessutom gör personen som uttalade sig samma sak...
Och jag brukar aldrig prata om turkar som grupp, av någon konstig anledning vill alltid folk med extremt högervridna uppfattningar kalla alla människor av annat ursprung än nordiskt för "turkar" fastän de inte ens invandrar till Sverige nuförtiden, och när de gjorde var de inte ens flyktingar utan arbetskraftsinvandring.

Jag blir bara så frustrerad av att höra sådana människor,
när de dessutom ska gå till personangrepp blir jag galen,
när de påstår att jag säger de saker jag säger för att inte bli kallad rasist, de skulle bra veta hur djupt inpräntat allt det där är i mig, jag har lärt mig att folk är lika mycket värda, att det inte spelar någon roll vilken religion man har, eller vart man komer ifrån sålänge man beter sig som folk.
Jag tycker inte heller att invandringen i Sverige fungerar som den borde, men jag skyller inte det på de som kommer hit,
utan på de som bestämmer.
Det är därför jag vill bli politiker,
ibland.