Om man kan kalla "Seven Samurai" för en nitlott är det här ett slag i ansiktet, eller kanske snarare en rohypnol i din drink då den har en sövande effekt.

Efter att jag har sett den här filmen känns det som om det bara finns två möjliga alternativ:

1. Jag är dum i huvudet och saknar helt djup.

2. Knappt ens regissören vet vad han sysslar med, han gillar bara att vara kryptiskt. Och visst, det är inget fel med att vara kryptisk, men man kanske inte behöver göra en film för det.

Som 8- eller 9-åring såg jag halva den här filmen med mina föräldrar. Då förstod jag inte heller någonting, men jag tänkte att en såhär 11-12 år efter borde jag kanske förstå filmen. Fast det gör jag inte, mer än att den handlar om ekonomi och på något vis är samhällskritisk.