knark<3

Något jag lärde mig som barn var att inte gå till sjukhus förutom när man är halvt döende (med undantag då från att kolla allergier och mediciner, men annars!). Vid kräksjuka och förkylningar går man inte till sjukhuset, för "man ska inte belasta sjukvården", och "det finns redan så många människor som går dit i tid och otid och tar upp dyrbar tid från behövande" och som "tjatar till sig penicillin som inte alls gör någon skillnad på deras virusinfektioner!"

 

Men även jag har en gräns, och efter tre dagar med det här djävulska halsontet gav jag upp. Jag ringde akuten, fick en tid, skyndade dit, blev topsad i halsen.
Efter en liten stunds väntetid får jag prata med en läkare som säger att jag har en bakterieinfektion i halsen varpå jag får utskrivet pencillin och blir uppmanad att skynda mig till apoteket som stänger om 20 minuter. Självklart går det inga bussar eftersom det är söndag och ute i Haninge. Med andan i halsen är jag framme 16.57 och får mina underpiller för endast 103 kronor. 103 kronor för att bli frisk, det är ju nästan ingenting! Det är lite mindre än 2½ paket ipren, och med tanke på att jag åt ungefär 9 sådana per dag både igår och i förrgår och fortfarande tyckte att det kändes ganska ovärt att leva så, ja, då är det rätt värt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0