Det är skrivet nu.
Slutet.
Bara att det inte är skickat än.
Det ska inte skickas än.
Det ska skickas på fredag när jag är jättefull och inget spelar någon roll.
För det är ett avsked.
Och jag hatar avsked.
Fast kanske inte det här avskedet?

Vad jag än sagt förut så...
Blir man inte deprimerad på grund av vilken människa som helst.
Det bara är så.
Snart tar jag avsked.
Genom att säga det jag kanske borde sagt för så längesen.
Men jag antar att tiden inte var mogen då,
eller kanske snarare, att inte jag var det.

Åhh, allt mitt svammel igen.
Förlåt mig.