ödet, igen

Jag är en rätt jobbig människa som tänker "men tänk om" hela tiden.

Tänk OM det hade hänt, eller OM jag hade gjort så, eller OM det inte hade hänt.

Samtidigt så vill jag på något märkligt sätt tro på ödet, bara för att det känns mycket lättare att leva då.

Bara för att det ger saker en mening, och förklarar alla märkliga sammanträffanden.

Ibland tror jag på karma också, men oftast inte, eftersom jag inte kan se att jag varit en SÅÅÅ ond människa.

Så mestadels nöjer jag mig med ödet.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Det blir nog bra

2010-08-08 @ 02:11:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0