kanske lurar jag mig själv?

En klump i halsen.

Ett dåligt samvete.

Jag gör ingenting fel, tror jag.

Men ändå så känner jag att jag gör fel.

Även om ingenting är lovat så finns så mycket osagt.

Kanske går vi om varandra, tar varandra för bokstavligt.

Jag vet inte,

men jag vet att jag tänker fortsätta leva i nuet ett tag till,

för jag orkar inte leva med en massa förhoppningar igen.

Sen blir det som det blir.

 

Och jag somnar I en grav.
Och vaknar I ett hav.
Jag faller som ett regn,
Sommarens första dagar.
Och hur livet är en storm och känslorna ni har är
Desamma för er som för oss alla här I Götet.
För här är livet ganska bra,
Ja här är Bents, varje dag och kanske lurar jag mig själv och
Kanske minns jag nånting från längesen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0