Borta bra, men hemma bättre?

Ute är det svart. Med undantag av gatlamporna.
Men om jag varit hemma i Värmland hade det varit svart.
Det snöar tror jag. Snön tar visst aldrig slut.
Detsamma gäller min förkylning.

Inatt drömde jag att jag åkte hem. Det var du som körde hem mig.
Jag önskar att det hade varit sant, att jag vaknat upp i min egna säng imorse.
Jag saknar mina bröder. Och alla de andra.

Och det var så länge sen, att jag glömt bort hur det känns att komma hem.

Jag är så splittrad inför dig. Du är allt och inget, någon och ingen. Jag vet inte säkert om jag är kär eller inte, men det är något med dig som sliter och drar.
Jag vill vara där du är.

Du kan få mig när du vill.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0