Varför ska det behövas bråkas om så meningslösa saker?

Det är stunder som denna som jag bara vill släppa allt och åka hem.
Jag drömmer mardrömmar om att jag inte kan åka hem, eller att jag måste åka hemifrån, det kan väl knappast vara sunt?

I've got no where to go

Jag önskar att jag struntat i den där jävla temadagen och stannat hemma och pluggat fysik. Sovit ut. Gjort saker jag vill göra.

Bara en och en halv vecka kvar.
Bara?