Den gamla goda tiden(?)

Jag minns den "gamla goda tiden" när problem inte var något som fanns utan något som man skapade, när jag önskade att Danne i Snook var mannen i mitt liv och när Snygg-Martin var den vackraste jag sett. När jag och Stina jäste juice och fotade "getterna." När jag bodde hemma och tränade i Nordmarkens Karateklubb.

Men sanningen är ju att den "gamla goda tiden" inte var så jävla bra just då, bara att vi människor har någon konstig idé om att det som varit alltid var bättre än det som verkligen är.
Sanningen är ju att mitt liv hemma inte var särsilt olyckligt, men att jag inte mådde bra innerst inne ändå, att jag inte passade in, att jag inte kunde vara mig själv, att träningen hemma  i klubben var mycket trevlig och rolig, men att den inte gav mig någonting kumitemässigt, ingen styrka och ingen kondition, utan mest en rad orealistiska förhoppningar om mig själv och min förmåga tävlingsmässigt.

Och nu är jag här... Danne är glömd sedan länge och Snygg-Martin har flyttat till Polen. Mina förväntningar på mig själv i karaten är inte större än min förmåga och jag blir accepterad för den jag är.

Kanske är det dags att skrota tanken om "den gamla goda tiden."?

Kommentarer
Postat av: Jakob

Hej Sofie.



Jag önskade att jag hade några bevingande ord på vägen, men det har jag inte. Dock så skulle jag vilja dela med mig av ett stycke av Vergilius:



"Quantum mutatis ad illo."



"Så förändrad från förr."



Vi förändras med världen och världen förändras med oss. Vi förändrar världen och världen förändrar oss. Det som är; det är nu. Och nu är inte då. Och det ända hållet som vi bör blicka är framåt - liksom tiden aldrig stannar upp eller backar. Vi måste hinna med. Framåt.



(Låter säkert konstigt för att komma från någon som om något gömmer sig själv i det förgångna liksom en mask i jorden.)



Och dessutom:

"Cras amet qui numquam amevit quiqua amet cras amevit."



Fortsätt kämpa, våga kämpa. Fortsätt hoppas, våga hoppas. Det finns ingenting att hämta för den som inte fortsätter. Inte vågar.



Med vänliga, och respektfulla, hälsningar.



Jakob.

2008-10-03 @ 23:51:22
Postat av: Sofie

:)

2008-10-03 @ 23:56:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0